- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
532

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigismund kommer till Sverige - Arvid Stålarm och finnarne i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måste derför dels hyra, dels taga med våld öfver hundra köpmansskepp, tyska, lybska, engelska och holländska, och på dessa gingo han och hans krigshär ombord den 20 Juli 1598 och anlände den 30 i samma månad till Avaskär. Han sände genast Lasky till Kalmar att uppfordra detta slott. Befälhafvare härstädes, Göran Stjernsköld och Olof Hård, vägrade, emedan konungen kom med en krigshär, och ville göra motstånd, men då Sigismund sjelf kom dagen derpå med hären och hotade med stegel och hjul samt förlust af adelig sköld och hjelm för barnen, öppnade de portarne, och konungen höll den 1 Augusti sitt intåg i Kalmar.

Här blef mycken glädje, och staden vimlade af förnäma herrar. De landsflyktige svenske herrarne, som nu voro med konungen, återsågo sitt fädernesland, sina makar och barn, hvilka infunnit sig i staden till deras mottagande, med glädje och ljusa förhoppningar, och verkligheten tycktes äfven motsvara den. Man känner icke, hvarför konungen begaf sig till Kalmar och icke till Stockholm, der sinnesstämningen var ganska gynsam för honom. I Kalmar qvarstannade han till den 11 Augusti, då han sjelf jemte fotfolket gick ombord på flottan att segla till sin syster på Stegeborg, medan rytteriet under Gustaf Banér och Hans Vejer skulle tåga dit landvägen.

Emellertid hade norrut saker timat, som vi måste taga kännedom om, innan vi fortsätta skildringen af den hufvudstrid, som i Östergötland kom att utkämpas mellan konungen och hertigen.

Arvid Stålarm och finnarne i Sverige.


Sedan hertigen lemnat Finland, skyndade de nya slottsherrarne på Åbo att efterkomma hans och ständernas befallning och uppmana Arvid Stålarm till förlikning. Denne svarade med skärpa, »att han ej ville komma till Åbo slott, men staden ville han gästa några dagar, efter den haft så god råd att underhålla hertigens folk, och sedan sticka eld på densamma», och något derefter, då det blef fråga om ett sammanträde med slottsherrarne, bad han hånande desse »icke taga med sig mer än 800 man». Klas Fleming måste svara, »att det ej var värdt tala om så många hundratal, då Stålarm väl visste huru mycket hertigen lemnat qvar», och julafton 1597 kom herr Arvid med några få man till Åbo, der han tog befälet öfver slottet och ingick en förlikning med slottsherrarne att hålla landet konung Sigismund till handa. Hertigen förtörnades och skref till Hans Hansson, »att alle finnar aktade ära och redlighet lika mycket som paddan har fjädrar och vore derefter till troendes», men tidenderna från Polen gåfvo honom för ögonblicket annat att sköta.

Det var Sigismunds afsigt, att Stålarm med finnarne skulle anfalla Stockholm samtidigt med hans landstigning i södra delen af Sverige. Stålarm hade ytterst svårt att i det utarmade landet kunna efterkomma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free