Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stämplingar mot Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphöjning var gjord, och här blef han, sittande på stolen, halshuggen. Äfven hans dotter, fru Ebba, som var gift med Axel Bielke, drottning Gunillas broder, dömdes förlustig sina egendomar och blef insatt i fängelse. För både far och dotter fäldes många förböner, men förgäfves. Herr Hogenskilds systersson Christer Classon Horn framfördes väl för domarena på 1605 års riksdag, men fäldes icke. Han var på hertigens sida till 1598, men förenade sig då med konungen. Sannolikt ansågs han af Carl mindre farlig. Han skall hafva yttrat, »att Wasarne borde bort och Sturarne erhålla tronen». Hans syster, Anna, var nu enka efter Mauritz Sture och bodde på Hörningsholm, som Carl lät öfverrumpla och genomsöka.
Herr Hogenskilds broder Clas, hvilken var bland de benådade i Linköping och der erhöll friheten, vistades under de följande åren i Sverige, men genom det osunda fängelset bruten till helsan, så att han ständigt måste nyttja kryckor och dertill ett ständigt mål för hertigens misstankar, framlefde den fordom så ansedde och rike mannen, konung Johans svåger, inga roliga dagar. Misstankarne ökades för hvarje bref af brodern, som föll i hertigens händer, och efter riksdagen 1605 blef herr Clas tid i Sverige icke lång. »Vet det, Clas Bielke» — skref Carl till honom — »att vi vele hafva dig på detta sätt benådad, att du, så snart du får detta bref, skall sätta dig på ett skepp med hustru och barn och fara hädan ur riket, hvart du sedan vill, antingen till påfven i Rom eller fan i helvetet, eller till din konung, hvilken du bragt om land och rike. Vet det, att om vi efter denna tid finna dig inom våra och rikets gränser, så skall du den gången löpa hufvudlös hädan. Rätta dig härefter och packa dig ut! Carolus.» Herr Clas begaf sig med hustru och barn till Polen.
Dit begåfvo sig ock en mängd medlemmar ur de förnämsta ätterna. Erik Brahe lemnade den blodbesudlade hertigen kort efter afrättningen i Linköping. Hans broder Gustaf hade redan 1598 följt med konungen ur riket. De båda Possarne, Göran Knutsson och Göran Nilsson, jemte fem andra af detta namn flydde äfvenledes undan Carl. Den förstnämnde, som erhöll friheten 1603, hade inlåtit sig i stämplingar mot hertigen och underhållit brefvexling med de landsflyktige. Han befann sig om hösten det nämnda året jemte Göran Nilsson hos hertigen i Kalmar, men ankomsten af en öfverlöpare från Sigismund väckte sådan fruktan för upptäckt, att båda desse herrar jemte flere förtrogne en oktoberqväll satte sig till häst och redo allt hvad tygen höllo öfver danska gränsen, dit de, ehuru genast eftersatte, lyckades hinna. De blefvo i Polen liksom alla svenskar af Sigismund väl emottagna. Göran Nilsson sammanskref der ett arbete, som han kallade hertig Carls slagtarbänk, hvari han skildrar dennes blodiga bedrifter, men naturligtvis såsom fiende på ett öfverdrifvit sätt. Den slutar med en förteckning på alla, som blifvit aflifvade eller flytt ur riket.
Bland dessa voro, utom de nämnda fem Stenbockar, fyra Sparrar, sex Gyllenstiernor, två Ribbingar, två Bondar, två Flemingar, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
