Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Öfversigt af Sveriges inre förhållanden under Gustaf Wasa och hans söner
- Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frankrike uppträdde emot denna öfvermakt och hyste dervid icke den ringaste betänklighet att ingå förbund med olika tänkande i religionen, icke ens med kristenhetens arffiende, turkarne. Deraf kom det sig, att Frankrike redan tidigt riktade blickarna mot Norden i fråga om förbund mot huset Habsburg eller kejsaren.
Denna närmare beröring staterna emellan är betecknande för den nyare tiden, och, hvad vårt eget land beträffar, hafva vi att taga i betraktande den ställning det intog dels inom kretsen af sina grannar, dels inom den större kretsen af Europas stater i allmänhet. Här var det reformationen som bestämde Sveriges plats.
Efter denna allmänna öfverblick af den nyare tidens första skede skola vi taga i närmare betraktande de förändringar, som försiggått så väl med afseende på vårt lands geografi som folkets lynne, seder och andliga utveckling, samt till sist dess statsförfattning.
Landet.
Till sitt område var Sverige vid denna tid snarare förstoradt än förminskadt. Det hade väl förlorat Gotland till Danmark, men denna ö hade under den föregående tiden i verkligheten tillhört Danmark eller åtminstone varit undandragen svenskt välde. Å en annan sida hade Sverige deremot vunnit Estland med Reval. För öfrigt voro gränserna desamma som vid medeltidens slut. Gustaf Wasa umgicks med tanken att afrunda riksgränsen söderut och åt Vesterhafvet och han tog verkligen Viken — eller Bohuslän såsom det nu kallas — i besittning, det var år 1523, hvarjemte han skref till jemtländingarne, att deras land var olagligen »kommet från Sveriges rike»; men han måste redan år 1532 afstå från Viken, och Jemtland med Herjedalen förblef hela tiden under Norge eller Danmark — sedan Norge 1536 förklarades för en provins under detta rike.
Vårt land var således fortfarande utestängdt från vesterhafvet, dit det endast hade tillträde genom den lilla flik af Vestergötland, som trängde sig fram vid utloppet af Göta elf mellan Viken och Halland. Men här anlades af Carl IX Göteborg. År 1603 på våren vistades konung Carl på det gamla, sedan unionsstriderna bekanta Elfsborg och utfärdade derifrån ett frihetsbref för holländare och andra utländingar att nedsätta sig på Hisingen. En Cornelius Corneliusson afsändes till Holland att underhandla och rådgöra härom med Abraham Cabeljou, en förfaren man, hvilken ej allenast tillhandagick med goda råd, utan äfven sjelf öfverflyttade till Sverige. År 1607 anlades staden under sitt nuvarande namn på Hisingen, och företaget gynnades af Holland i allmänhet i anseende till den af Christian IV i Danmark förökade tullen i Öresund. En mängd holländare nedsatte sig i den nya staden, der de erhöllo 20 års frihet från tull och andra afgifter. Äfven ett antal holländska bönder flyttade öfver och fingo nedsätta sig på stadens jord. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0637.html
