Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner / 624 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till öfversigt af folkmängden vid tiden för befrielsekriget framställa vi här ett utdrag ur
»Stockholms Stads Skottbok», som är skrifven på pergament och förvaras i stadens arkiv.

		Östra qvarteret	Södra qvart.	Vestra qvart.	Inom muren.	Helgeandsholmen	Gråmunkeholmen	Norrmalm.	Södermalm.	Summa mantal.	Summa skatte.
År 1517	funnos i	299	214	281	297	19	15	29	17	1171	1204	mark
År 1518	"	271	222	298	314	15	20	27	7	1174	1217	"
År 1519	"	292	223	304	275	16	16	16	7	1149	1223	"
År 1520	"	294	197	281	317	15	22		4	1130	1160	"
År 1521	"	214	164	236	251	12	10			887	1620	"
År 1522	"	228	117	134	145					624	1090	"
År 1523	"	70	72	68	98					308	344	"
År 1524	"	195	114	191	213	11				724	698	"
År 1525	"	223	169	294	258	11				955	888	"

Af denna öfversigtstafla visar sig, hurudant det Stockholm var till folkmängd, som Gustaf I mottog, när han 1523 höll sitt högtidliga intåg i staden. Hälften af husen stod öde, och af befolkningen var knappt en fjerdedel öfrig. Det gick också så långsamt med stadens upphjelpande efter Christians blodiga framfart och krigsåren, att konung Gustaf ännu tolf år efter befrielsen klagar, att »Stockholm ännu icke kommit till sig efter Christians tid».

Stockholms slott med sitt »adelshus», sin »förborg» och det höga midt-tornet »Kärnan» hade mot medeltidens slut skadats af en eldsvåda, men qvarstod i öfrigt, när Gustaf Wasa trädde till konungadömet, i sitt gamla skick, och han och hans söner — synnerligast Johan — nedlade betydligt arbete på dess befästande och förskönande både utan och innan. Det då redan 104 fot höga tornet Kärnan påbyggdes af Gustaf I 110 fot och ökades af Johan III med ytterligare 40 fot, så att dess höjd blef 254 fot. På dess spets uppsattes trenne rikt förgylda kronor, hvaraf det fick namnet Tornet Tre kronor. På ömse sidor om detta torn reste sig slottets massa, omgifvande två borggårdar och till större delen derutomkring höga ringmurar och en vattengraf, hvari fartyg kunde inlöpa. Äfven framför vestra sidan gick en sådan graf, och öfver denna förde en stenbro till en stor inkörsport, som omgafs af tvänne runda torn. Genom denna port och öfver en liten förgård kom man till ett långt porthvalf, som i sned riktning förde in på den stora borggården. Denna låg norr om Tre kronor. Sedan man genom det sistnämnda porthvalfvet inkommit här, hade man till venster (vestra sidan) en hög tre våningars byggnad, som inneslöt de kungliga rummen, och snedt framför sig på norra sidan slottskapellet. I öster förde en port till den mindre borggården, som låg öster om Tre kronor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>