Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koppargrufva lät Gustaf åter upptaga. Af Garpenbergs koppargrufva deremot säger sig samme konung »hafva stort gagn». Så småningom börjades dock af Falu eller Stora Kopparbergs grufva gifva en rik afkastning. Konung Gustaf inrättade här i och för bergsbruket vissa ordningar och lotter, hvilka i hans tid utgjorde 320 s. l. fjerdeparter. Han ville samla de enskilda bergsmännens krafter till ett helt, hvarigenom större frukter kunde åstadkommas än i tiderna förut, då hvar och en arbetade för sig. Den frihet, hvarmed hvarje bergsman, sedan kronan fått sin afrads- och tiondekoppar, kunde föryttra kopparen, inskränktes under Johan III. Till följd af det underslef, som bedrefs med afrads- och tiondekopparen, så att han var två daler ringare i fint än konungens egen hyttekoppar, äfvensom i afseende på kopparplåtarne, enär kopparen smältes och göts oluttrad och obränd i formen, hvarigenom han hos utländingen kom i »vanvyrdning», förbjöd konung Johan 1580 vid varans förlust bergsmännen och andra att försälja, vare sig gammal eller ny koppar åt någon annan än konungens kopparköpare och till det värde, som konungen låtit sätta derpå. De som ville köpa koppar skulle derom vända sig till konungens köpman Anders Larsson, utan tvifvel densamme som i Sigismunds tid jemte några andra fick halfva kopparräntan i betalning för sina fordringar af kronan. Konung Johans förordning förnyades och skärptes ett par år efteråt, men förändrades 1590 derhän, att bergsmännen, sedan de låtit inväga sin råkoppar och betalt tionde, skulle få utsmida den öfriga kopparen och derå sätta kronomärke mot en viss afgift till kronan, hvarefter väl handeln med denna koppar blef fri.
I afseende på jerntillverkningen begagnades ännu så kalladt Osmundssmide. Med Gustaf Wasa begynner äfven härutinnan en ny tid. Från hans bemödanden har stångjernssmidet utgått. Han lät inkalla från Tyskland skickliga både smältare och smeder, genom hvilka han lät anlägga hyttor och hamrar. En bland dessa var Marcus Hammarsmed, som hos oss upprättade de första hammarsmedjorna. Sådana uppfördes vid Vånga i Östergötland, vid Motala, Nora, Fellingsbro, i Gefle och Stockholm samt på Vermlands berg. Konung Gustaf följde med skarp blick allt hvad som härutinnan gjordes, både byggnader och tillverkning. Han besigtigade det utsmidda jernet och sände skarpa skrapor till de smeder, hvilka kommo med »skröplig vara». Den ofvannämnde Marcus Hammarsmed fick konungens befallning att resa omkring till alla hammarsmedjor och tillse, det smederne höllo sig tillbörligen och att deras arbete blefve skickligt och väl förrättadt. Sjelfve Marcus Hammarsmed fick stundom mottaga snubbor från konungen, såsom då han var sysselsatt med uppförande af hammarsmedjan i Fellingsbro, hvilken han tagit till något större än vanligt, så att två hamrar der skulle rymmas i samma hus — — »liksom det skulle vara någon domkyrka, såsom mest din sedvana är» — — skrifver konungen och tillägger: »så må du veta, att vi ingalunda vele, att du bygger så stora domkyrkor och med sådana svåra bekostnader, efter der icke ligger så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
