- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
708

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällsförfattningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


5) Rätt att utskeppa afkastningen af sina gårdar samt att införa hvad som behöfdes »till egen nödtorft»; dock skulle städernas privilegier vara oförkränkte. Det var mot stadsprivilegierna som Hogenskild Bielke varit för närgången, då ransakning egde rum på Norrköpings rådhus om hans handel och köpslagan med främmande köpmän, som vi här ofvan anfört.

6) Vissa friheter för adelns landbönder. De befriades från skjutsning, utom i konungens ärenden; från utomordentliga gärder, utom då konungen enligt landslagen egde rätt att fordra sådan, hvarvid dock frälsebonden blott deltog med hälften mot skattebonden. Frälsebonden var äfven fri från dagsverksskyldighet till kronan och från utskrifning till krigstjenst inom ett område af en mil från adelns sätesgårdar. Detta område kallades frids- eller frihetsmilen. Äskade konungen för rikets behof större bevillning från adelns frälsebönder, så måste det ske med adelns bifall, liksom å en annan sida adeln kunde frivilligt åtaga sig större bevillning för sitt folk.

Konung Johan utfärdade äfven mot slutet af sin regering — den 2 Maj 1590 — förklaringar och tillägg till dessa privilegier, men dessa liksom Sigismunds »försäkran» och privilegier blefvo icke utfärdade eller tillämpade, såsom här ofvan blifvit anmärkt. Enligt de första skulle adeln få en egen arfsrätt för frälsejorden i syfte att bevara denna jord ostyckad inom slägten. Detta skulle ske derigenom, att qvinnorna uteslötos från arfsrätt till frälsejorden. Vi anföra det, emedan det i viss mån står i samklang med den åsigt, som i större eller mindre utsträckning gjorde sig gällande inom adeln sjelf under denna tiderymd.

Ett och annat, som under denna tid framträder i form af förslag, ingår i den följande tidens adelsprivilegier. Sådant blef fallet med den i Sigismunds »försäkran» omnämnda »rättigheten till alla högre embeten», hvilken adeln skulle ega lika uteslutande som till domareembetena; så ock med adelns »frihet från utskylder för de hus, som den egde i städerna».

Tvänne saker kunna vi, efter att hafva tagit kännedom om dessa adelsprivilegier och stält dem vid sidan af hvad som här förut om densamma blifvit framstäldt, anmärka, nemligen å ena sidan ett sträfvande uppåt, en benägenhet att skilja sig så mycket som möjligt från det öfriga folket, att styra riket näst under konungen — och å den andra den uppfattning af adelns betydelse att egna sin tjenst åt riket, som gjorde sig allt mer och mer gällande. Tjensten, vare sig som krigare eller som medborgerlig (civil) embetsman, skulle motsvara och motväga förmånerna. Vi hafva här förut omnämnt Johan III:s förklaring, att den adelsman, som ej förmådde rusta för sitt gods, skulle tjena för sold. Carl IX synes hafva velat anse adelskapet förloradt för den, som icke tjenade riket.

Men utom de förmåner, adeln vann genom Johan III:s privilegier, hafva vi att märka dem, hvilka tillkomma den genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free