Print (PDF) - On this page / på denna sida - Samhällsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724 Sverige
1520-x6n.
Sedermera på riksdagen i Vesterås 1544 beslöts,
att alltid tvänne riksråd för hvarje månad skulle
vara närvarande hos konungen, »på det att han icke
måtte dagligen med många ärenden blifva belastad
och bekymrad». Så utbildades småningom rådet till
en ständig råds* kammare, hvarom formligt beslut
fattades på riksdagen i Stockholm den 17 Juni
1602. Vid Johans kröning bestämdes riksrådens antal
till 24* men nu till 12. Rörande rådets myndighet
stadgades i sistnämnda riksdagsbeslut »att efter
tillförene mycken villa och vrede deraf kommen är,
att de, sorn rådspersoner hafva varit, icke hafva
velat allenast råda j som deras embete kräfde, utan
ock regera, så skulle deras makt och myndighet icke
vidare sträcka sig, än som lagboken säger, nemligen
att de skoja råda konungen till det, som de veta för
Gud vara honom och hans rike gagneligt och nyttigt,
och det ej efterlåta för veld, skyldskap, svågerskap
eller vänskap. Dernäst skola de styrka honom till
all riksens rätt; och till det sista skola de allt
lönligt hålla, som konungen vill lönligt hafva».
I detta riksdagsbeslut omnämnas äfven de fem högsta
riksembe-tena: drots, marsk, amiral, kansler och
skattmästare. Af dessa funnos de tre förstnämnde
redan sedan äldre tider, kansler och skattmästare
först under denna tid. Alla skulle vara medlemmar af
rådet. Skattmästaren stod, såsom här ofvan nämndes,
i spetsen för räknekamma-ren, och omkring de öfriga
bildades snart under den följande tiden på samma
sätt förvaltande verk, hvilka utgjorde afdelningar
af rådet och ’kallades kollegier.
Äfven i landskapen var det konung Gustafs mening
att tillsätta kollegialregeringar, såsom man kan
se af regementsforrnen för Vestergötland .af 1540,
Enligt denna skulle landskapsstyrelsen utgöras af
ett kollegium, som skulle vara både förvaltande
myndighet och domstol i honungens namn. Men denna
regementsform blef blott och bart ett försök, som
sedan aldrig förnyades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
