Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedermera på riksdagen i Vesterås 1544 beslöts, att alltid tvänne riksråd för hvarje månad skulle vara närvarande hos konungen, »på det att han icke måtte dagligen med många ärenden blifva belastad och bekymrad». Så utbildades småningom rådet till en ständig rådskammare, hvarom formligt beslut fattades på riksdagen i Stockholm den 17 Juni 1602. Vid Johans kröning bestämdes riksrådens antal till 24, men nu till 12. Rörande rådets myndighet stadgades i sistnämnda riksdagsbeslut »att efter tillförene mycken villa och vrede deraf kommen är, att de, som rådspersoner hafva varit, icke hafva velat allenast råda, som deras embete kräfde, utan ock regera, så skulle deras makt och myndighet icke vidare sträcka sig, än som lagboken säger, nemligen att de skola råda konungen till det, som de veta för Gud vara honom och hans rike gagneligt och nyttigt, och det ej efterlåta för veld, skyldskap, svågerskap eller vänskap. Dernäst skola de styrka honom till all riksens rätt; och till det sista skola de allt lönligt hålla, som konungen vill lönligt hafva».
I detta riksdagsbeslut omnämnas äfven de fem högsta riksembetena: drots, marsk, amiral, kansler och skattmästare. Af dessa funnos de tre förstnämnde redan sedan äldre tider, kansler och skattmästare först under denna tid. Alla skulle vara medlemmar af rådet. Skattmästaren stod, såsom här ofvan nämndes, i spetsen för räknekammaren, och omkring de öfriga bildades snart under den följande tiden på samma sätt förvaltande verk, hvilka utgjorde afdelningar af rådet och kallades kollegier.
Äfven i landskapen var det konung Gustafs mening att tillsätta kollegialregeringar, såsom man kan se af regementsformen för Vestergötland af 1540. Enligt denna skulle landskapsstyrelsen utgöras af ett kollegium, som skulle vara både förvaltande myndighet och domstol i konungens namn. Men denna regementsform blef blott och bart ett försök, som sedan aldrig förnyades.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
