Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det ryska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af kulor och hugg stelnade ben gjorde honom dertill
mindre lämplig. Hertig Julius, som stod och såg på
den gamle krigarens otympliga dans, kunde ej motstå
begäret att skämta deröfver och satte slutligen fram
sin fot, att Stjernsköld skulle falla deröfver. Men
Gustaf Adolf stod strax bredvid och märkte hertigens
förehafvande. Han skyndade fram och gaf gycklaren en
så kraftig örfil, att blodet sprang ut genom mun och
näsa.
Ett envig skall hafva blifvit följden af denna
örfil. Dock känner man intet närmare derom, endast
det, att Axel Oxenstierna skall hafva lyckats
åstadkomma en förlikning. Omedelbart derefter reste
hertigen ur landet[1].
Ännu medan konungen låg vid ryska gränsen föregående
året pågingo underhandlingar med Holland om ett
förbund mellan det och Sverige. Det kom ock till stånd
innan årets slut på det sätt, att Sverige tillträdde
ett samma år mellan Holland och Lübeck afslutadt
förbund till skydd för handeln i Östersjön. Året
derpå kommo sändebud från Holland till Sverige,
hvilka erbjödo Hollands bemedling i kriget mot
Ryssland. Vill man hafva en åskådlig bild af den
svenske konungen från denna tid, har man den i de
nederländska sändebudens berättelse om sitt företräde
för honom. Konungen stod vid tillfället framför
sin konungsliga stol med obetäckt hufvud, klädd i
svart broderadt satin och med en svart sidenmantel,
i anseende till sorgen efter hans nyligen aflidne
morbror hertigen af Holstein; öfver konungen var
en himmel, på högra sidan lågo regalierna å ett
marmorbord med silfverfötter; konungen till sin
person var lång, välbildad, ansigtet hvitlett och
något långlagdt, håret ljust, skägget spetsigt,
något stötande i gult. Han är, säga de, full af mod
mot sina fiender, dock ej hämndgirig, utan ganska
godhjertad, dertill klok, af förstånd, vaksam,
verksam, synnerligen vältalig och älskvärd i sitt
umgänge med en hvar; af hans ungdom kan man vänta
stora saker.
Det var om sommaren detta år, som fröken Katarina
firade sitt bröllop med pfalzgrefven Johan
Casimir. Det stod med mycken ståt i Stockholm,
men huru kär än konungen höll denna sin syster, gaf
han sig ej tid att öfvervara högtiden, utan steg med
Jakob De la Gardie om bord och gick till sjös. Efter
tvänne veckors segling ankom han den 28 Juni 1615 till
Narwa. Några mindre betydande krigsrörelser hade
försiggått jemnsides med underhandlingen om fred,
enligt de föreskrifter, som konungen lemnat Evert
Horn vid sin afresa föregående året. Men ville man
vinna något, så måste det ske med svärdet i hand, och
Gustaf Adolf beslöt derför att vända sig mot Pleskow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
