Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsordningen. Gustaf Adolfs kröning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om de gärder, hvilka utgingo in natura, afhandlades med
allmogen i landsorterna. Förändringar i den allmänna
lagen afgjordes endast vid allmän riksdag. Likväl
är att märka, det lagstiftningen i hushålls- och
förvaltningärenden, eller den så kalladt ekonomiska
lagstiftningen tillhörde konungen och inrymde åt honom
äfven en vidsträckt beskattningsrätt.
Vid sidan af den allmänna riksdagen hafva vi att märka
den så kallade utskottsriksdagen, som beslutade med
den förras rätt. På en sådan beslöts 1613 den dryga
Elfsborgs lösen, »dock utan att dermed betaga de
ständer, hvilka icke voro närvarande, deras betänkande
och samtycke». Det var bondeståndet som uteslöts från
utskottsriksdagen. Sådana riksdagar förekommo sedan
1620 och 1630, då konungen sjelf för sista gången
var tillstädes. Åren 1631 och 1632 under konungens
frånvaro i Tyskland höllos utskottsriksdagar, då
rådet handlade i konungens ställe. Vid den förra af
dessa riksdagar tillsattes på konungens begäran ett
hemligt utskott, bestående endast af adel och prester
med uteslutande äfven af borgerskapet; det skulle
besluta med ständernas rätt.
Så väl den allmänna som utskottsriksdagen voro riksständer, men ännu
funnos qvar landskapsständer, hvilka öfverlade och
beslöto på landskaps- (provinsial-)sammankomster
med särskilde, af konungem utsedde fullmäktige från
rådet eller andra. Sådana sammankomster höllos i
Finland 1614 och 1616 samt i Småland det sistnämnda året.
En ovanlighet tilldrog sig vid denna riksdag,
då konungen inkallade Johan Skytte i rådet. Det
var den 27 Januari, då konungen i sittande råd och
med dess samtycke utnämnde sex nya rådsherrar,
bland hvilka Nils Stiernsköld och sin halfbroder
Carl Carlsson Gyllenhielm samt Johan Skytte. Denne
åtnjöt dervid en särskild hedersbevisning, i det
konungen höll till honom ett tal, hvari han omnämnde
hans stora tjenster mot fäderneslandet och mot
konungen sjelf såsom hans lärare. Rikskansleren
uppläste derefter en förbindelse, som konungen
låtit författa, med tillfrågan om Skytte ville den
antaga. Skytte svarade med ett tal, slutande med
den förklaring, att han fann sig alldeles sakna de
egenskaper som fordrades till ett så vigtigt embete,
men ansåg sig likväl skyldig att åtlyda konungens
kallelse. Konungen tog honom derefter i hand och så
de öfriga riksråden hvar efter annan, önskande honom
lycka.
Det var för öfrigt vid denna riksdag, då konungen
en gång enskildt i sin kammare med Axel Oxenstierna
och Nils Chesnecopherus öfverlade om ställningen till
Polen, som Chesnecopherus sade sig hafva några skrifter
rörande detta ämne, hvilka på konungens befallning
genast efterskickades, och bland hvilka oförvarandes
hittades den af Chesnecopherus uppsatta skriften till
försvar för hertigarnes rättigheter i afseende på
adelns rusttjenst. Vi känna redan af det föregående,
hvilket öde som till följd häraf drabbade doktor
Nils. Sjelfva rusttjenstfrågan afgjordes icke vid
denna riksdag. Konungen besvärade sig tillika öfver
det underslef, som skedde med rusttjensten både
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
