- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
153

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsordningen. Gustaf Adolfs kröning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungadömet och furstendömena. Laglig vapensyn hade icke på
lång tid blifvit hållen, eller de försumlige blifvit
straffade, ej heller var det tydligen utstakadt,
hvilka egentligen borde med frälsemän förstås,
utan de allena som man kallar adelsmän och hafva
sköld och hjelm, eller ock de som kunna sitt gods
frälsa på vissa vilkor. Saken ordnades sedermera.

På denna riksdag beslöts vidare en gärd till
konungens kröning, som utsattes till den 22 Juli.

Kröningshögtidligheten kom emellertid icke att
försiggå förr än i Oktober. Riksdagen öppnades först
den 26 Augusti i Stockholm, och först i Oktober
begaf man sig till Upsala, der kröningen skulle
verkställas. Konungen åtföljdes af sitt hof och ett
stort antal af alla Sveriges ständer. Invånarne på
Norrmalm, som då utgjorde en egen stad, hade låtit
å Norrmalms torg uppföra en ställning, hvarifrån
utfördes sång och musik, när konungen tågade förbi.

Sjelfva kröningsdagen, som var den 12 Oktober,
samlades adeln på slottet i Upsala klockan 7 om
morgonen, men de öfriga ständerna i domkyrka,
vid hvars dörr biskoparne och superintendenterne
stodo. Mellan slottet och kyrkan voro först
drabanterne och derefter konungens, enkedrottningens,
hertigarnes och adelns ryttare samt Uplandsfanan,
uppstälda på bägge sidor. Tåget öppnades af
härolder och trumpetare samt hofmarskalken i spetsen
för adeln; derefter åter härolder och trumpetare
samt en marskalk i spetsen för riksens råd. Så kom
erkebiskopen med hornet, så riksembetsmännen med
regalierna och derefter konungen till häst under
en himmel, som uppbars af fyra adelsmän. Efter
konungen kom Carl Filip och hertig Johans sändebud
– ty hertigen sjelf kunde för sjuklighets skull ej
vara med – och efter dem konungens och deras egna
lifknektar, och så enkedrottningen i vagn, likaså
pfalzgrefvimnan och sist deras fruntimmer.

När konungen kom till kyrkodörren, sade biskopen
i Linköping: »Välsignad vare han, som kommer i
Herrans namn!» hvarpå biskoparne gingo in i kyrkan
och processionen följde. Erkebiskopen predikade och
derefter framträdde konungen inför altaret och mottog
knäfallande under bön smörjelsen samt aflade sin
ed, som förestafvades af Axel Oxenstierna, hvarpå
erkebiskopen satte kronan på hans hufvud. Sedan
konungen derpå bestigit tronen, uppbars till
honom riksbaneret, hvarpå hertig Carl Filip och
hertig Johans sändebud uppkallades att mottaga sina
län. Sedan riksråden derpå aflagt sin ed, sjöngs Te
Deum,
och man begaf sig åter till slottet i samma
ordning som derifrån till kyrkan. Vid måltiden, som
sedan hölls på slottet, lades regalierna på ett bord
i salen, utom svärdet, som hölls framför konungen,
medan han spisade.

I sin konungaed införde vid detta tillfälle Gustaf
Adolf den punkt, som förbjöd konungen att förminska
kronans egendom, hvilken punkt uteslöts, som vi
minnas, ur hans konungaförsäkran, då han tillträdde
regeringen. Detta förer oss in på ett annat kapitel,
nemligen om konung Gustaf Adolf och adeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free