Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa och liknande omdömen fäldes om Axel Oxenstierna
på hans ålderdom, och sådan var han hela lifvet
igenom. Som statsman visade han tidigt en ovanlig
insigt, en djup och skarp blick. Han genomskådade
alla statskonstens hemligheter och snaror och
förstod att undgå dem, utan att sjelf begagna
sig af dem. Det är må hända härutinnan, som Axel
Oxenstierna i främsta rummet framstår så stor och
så högt öfver både samtid och efterverld, att hans
statskonst grundade sig på den strängaste redlighet,
ordhållighet och samvetsgrannhet. Med kännedom om
hans och Gustaf Adolfs personligheter och deras
oskrymtade gudsfruktan är ock hvarje bedrägeri från
deras sida alldeles otänkbart. Deras grundsats var,
»att rättesnöret för Sveriges styrelse har alltid
varit och skall med Guds hjelp alltid blifva rättvisa
och ett kristligt regemente» – och de förmådde visa
verlden, att äfven redbarhet i rådslagen folken
emellan kunde hafva ära och framgång i följe.
Med denna redbarhet, som är grunddraget i
Axel Oxenstiernas skaplynne, förenade han den
outtröttligaste verksamhet, och med skäl kunde han
yttra, såsom han gjorde en gång: »Jag är med arbete
född, hafver med arbete lefvat och måste med arbete
dö». Såsom rikskansler måste han hufvudsakligen
egna sig åt de utrikes ärendena, men hans tid
räckte till för allt. I alla grenar af den svenska
förvaltningen finner man Axel Oxenstierna hafva
varit verksam, och öfver allt finner man välgjordt
arbete. Rådets protokoll, oräkneliga tal, uppsatser,
betänkanden, förordningar, undersökningar –
derjemte den betydligaste brefvexling med konungen,
med rådet, med sin son, sina slägtingar och vänner,
utom åtskilliga lärda arbeten, bära tillräckligt
vittne om en verksamhet, för hvilken efterverlden
häpnar. I riksarkivet förvaras icke mindre än sju
tjocka folioband med bref och uppsatser från Axel
Oxenstierna blott och bart för åren 1626–1632.
Hans statsmannablick och hans arbetsförmåga gjorde
honom också oumbärlig. Vid alla vigtiga frågor måste
han vara närvarande eller åtminstone rådfrågas. Nästan
hvarannan eller hvar tredje dag skref han med egen
hand till konungen de utförligaste bref om allt det,
som rörde de svenska sakerna, så väl underhandlingar
som krigsrörelser, och, under det han, såsom vi sågo,
när konungen drog hem öfver vintrarna från kriget,
såsom högste styresman i Preussen egde att besörja om
både hären och landets styrelse, fortfor han att sköta
det hufvudsakliga af sin tjenstebefattning i Sverige,
på samma gång som han tillspordes om och meddelade
utförliga betänkanden i alla vigtiga ärenden.
Skönast visar sig Axel Oxenstiernas bild genom den
varma och allvarliga gudsfruktan, som genomlyser
alla hans handlingar. Ur den grunden uppspirade
denna redbarhet och rättrådighet, som utmärkte den
svenska statskonsten, derur framflöt ock detta lugn
och denna ljufva, innerliga hemfrid, som hvilar öfver
taflan af hans förhållande till hustru och barn. Få
voro dock de stunder, som han fick ostörd njuta i
kretsen af de sina; men derför ock desto dyrbarare,
när de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
