Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
löner. De fyra professorerne i teologi fingo utom
viss lön hvar sitt pastorat, och de öfrige tretton
professorerne fingo hvar sitt bondehemman. Till
aflöningens bestridande anslogs tionden af vissa
socknar i Vestmanland och Helsingland. Men här
uppträdde Gustaf Adolf med en frikostighet,
som för evärdeliga tider skall hedra hans minne,
lika visst som den skänkte denna vigtiga anstalt
för fosterländsk bildning en af tidens vexlingar
oberoende tillvaro. Alla den rika Wasaslägtens
goda hade nemligen, efter hertigarnes död kommit i
hans ego, och af dem skänkte han omkring trehundratretton
hela gårdar och fyra qvarnar utom några smärre
lägenheter, belägna i Upland och Vestmanland, åt
Upsala akademi till dess evärdeliga, alltid blifvande
egendom. Brefvet härom är utfärdadt den 31 Augusti
1624.
Till underhäll åt sextiofyra studenter, kända för
skicklighet och goda seder, anslogos 2,500 daler;
dessutom 100 daler till belöningar åt de flitigaste
af desse stipendiater. Till ett kommunitet för hundra
studenter anslogos 3,250 daler. Tvänne professorer
skulle hafva uppsigten öfver kommunitetet och vara
tillstädes vid måltiderna. En academiæ spisemästare
omtalas, till hvilken de, som intogos i kommunitetet,
skulle erlägga 8 öre i veckan.
Akademiens författning utarbetades af Axel
Oxenstierna och Johan Skytte och bekräftades af
konungen 1626. Enligt dessa skulle en af rikets
råd väljas till akademiens kansler, som i alla
mål rörande akademien stod närmast konungen. Detta
embete hade redan förut funnits till och innehafts
af Abraham Brahe och Axel Oxenstierna, men det var
mera tillfälligtvis. Nu förordnades Johan Skytte
till Upsala akademis ordentlige kansler; erkebiskopen
skulle alltid vara prokansler. Rektor skulle väljas
tvänne gånger om året i Maj och November.
För dessa tider får man äfven höra omtalas en rector
illustris. Dertill utsågs någon student af den
högre adeln. Den förste som erhöll denna utmärkelse
var rikskanslerens äldste son Gustaf[1]. Om anledningen
till detta bruk, som snart nog blef ett missbruk,
i det att man dermed vile smickra den ene eller den
andre högt stående mannen, upplysas vi genom ett
yttrande år 1627 af erkebiskopen i konsistorium
i Johan Skyttes närvaro: »Efter det kan hända,
att någon sprede ett ondt namn om akademien, så
väl in aula (på hofvet) som annorstädes, hafver
derför konsistorium för godt ansett understundom att
utvälja nobiles in rectores (adeliga studenter
till rektorer), som kunna höra acta academica (de
akademiska förhandlingarna) och sedan veta hvad i
sanning är för hans maj:t att referera».
Det enda lärohuset, som då fans, var det så kallade
»domkapitelshuset», som Carl IX skänkt till
akademien. Det var en gammal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
