Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Handelskompanierna
- Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men förbjöds strängt att utöfva fiendtligheter mot
europeiska makter, vare sig i Europa eller utom
Europa.
På riksdagen 1627 handlade konungen med
ständerna om detta handelskompani, och den vinst
som Holland och England skördat på sina Ost- och
Vestindiska kompanier gjorde att flere ingingo
som delägare både bland adel och borgare. Äfven
biskoparne skulle uppmana presterna att teckna
bidrag. Men de medel, som ett sådant företag fordrade,
öfvergingo Sveriges krafter, och huru mycket man än
invaggade sig i lysande drömmar om ett guldland
på andra sidan verldshafvet, höjdes dock ett och
annat varningsrop. Hit hör en visa, hvari yttras
med afseende på presterna och uppmaningen till
dem att söka verka för deltagande i kompaniet:
»O arma prest, lägg thig ej i
Directors- och köpmans-compagni.
Vinningen veta the till sig draga,
försträckningarna får thu på thig taga.
Också blef kompaniet overksamt och sammanslogs år
1630 med det året förut inrättade Skeppskompaniet.
Men år 1631 afgingo några skepp med svenskar och
finnar för att anlägga ett nybygge i Amerika. Detta
nybygge, som först sedermera kom till stånd,
kallades Nya Sverige. Dess hufvudnäringar blefvo
åkerbruk och tobaksodling.
Det afsedda syftet med dessa inrättningar uppnåddes
icke. Behofven, som genom krigen ständigt stegrades,
måste fyllas på annat sätt, och derför blefvo
skatterna så betungande. Flera nya sådana tillhöra
denna tid, såsom landtågsgärden, boskapsskatten, lilla
tullen, qvarntullen. Häraf drabbades allmogen i första
rummet, hårdast må hända dock af utskrifningarna.
Vi må nu kasta en blick på Gustaf Adolfs krigshär,
så väl i afseende på dess sammansättning, indelning
och beväpning som dess tukt och ordning.
Krigsväsendet.
I afseende på sammansättningen af den svenska
hären hafva vi att skilja mellan fotfolket och
rytteriet samt mellan utskrifning och värfning.
Fotfolket uppsattes genom utskrifningar, och dessa
anstäldes vanligast efter mantalet, någon gång efter
gårdetalet. För verkställandet af en utskrifning
skulle presterne med tillhjelp af länsmän och
kyrkans sexmän samt under tillsyn af häradshöfdingar
och häradsfogdar upprätta en längd på allt manfolk
öfver 15 år, och efter denna längd[1] rättade
[1] Konungen i sin uppsats om Krigsfolksordning
kallar dessa längder »nya bonde-rote-längder». Fem
sådana längder skulle upprättas. Den första
skulle inlemnas till räkningekammaren, den andra
tog lagmannen, den tredje tog öfversten, den fjerde
häradshöfdingen och den femte höfvidsmannen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0200.html
