Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Krigsväsendet
- 3. De europeiska förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försynens hjelp väl sett denne konung dö, men
aldrig slagen ur fältet och öfvervunnen.
*
I afseende på den inre utvecklingen vore mycket att
tillägga, hvilket dock lämpligen låter sig införa
vid öfversigten af riksstyrelsen, statsförvaltningen
m. m. i nästa band. Vi öfvergå nu till de sista
åren af den store konungens regering. Dessförinnan
och såsom inledning till denna afdelning skola vi
öfverse den allmänna ställningen i Europa vid denna
tid samt utbrottet och begynnelsen af det långvariga
europeiska krig, som bär namn af trettioåriga kriget.
3.
De europeiska förhållandena.
Den vidsträckta beröring med utlandet, hvari
vårt fädernesland kom genom unionen, vidgades
ytterligare och blef lifligare genom reformationen,
som utgör liksom tyngdpunkten i denna tids europeiska
styrelsekonst och i allmänhet bestämmer ordnandet
af förhållandena folken emellan. Man har ock
derför, såsom vi förut anmärkt, kallat denna tid
reformationstidehvarfvet. Men vid sidan af religionen
fans något annat, som äfven i väsentlig mån bidrog
att utöfva inflytande på verldsdelens allmänna
förhållanden. Det var det så kallade jemvigtssystemet,
hvars syfte var att söka upprätthålla freden genom
att förhindra och motverka någon enskild stats
allt för stora och derför för grannarne farliga
maktutvidgning.
Båda dessa krafter, religionen och politiken,
verkade samtidigt och sjelfständigt, så att man
stundom, ehuru samtiden nedblickade derpå med
ovilja, ser en stat utan den ringaste religiösa
betänklighet handla af uteslutande politiska skäl,
såsom då det katolska Frankrike vid tidehvarfvets
början ingick förbund med kristenhetens arffiender,
turkarne, mot den katolske kejsaren, eller nu mot
samma makt med det protestantiska Sverige; eller då
det protestantiska Danmark visar sig fiendtligt
mot Sverige, medan detta som bäst förer det
protestantiska Europas talan gent emot kejsaren.
Religionen förde å ena sidan protestanterna och å
den andra katolikerna tillsammans och emot hvarandra,
men i denna ställning åstadkom jemvigtsppolitiken vissa
rubbningar, och alltsammans slutar med en fördelning
eller förflyttning af makten så väl inom det södra som
det norra Europa. Till det senare statssystemet hör
vårt fädernesland, och vi skola här öfverblicka så
väl dess närmare omgifning som, om vi så få säga,
dess fjärmare. Öfverblicken af den senare leder
oss in på det stora krig, som bildar slutstycket i
det storartade skådespel, hvarmed den nyare tidens
historia inledes.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0211.html
