- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
220

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De protestantiska makterna. Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Huru hans sändebud uppträdde vid fredsbemedlingen
mellan Sverige oeh Danmark samt mellan Sverige och
Ryssland, känna vi från det föregående. Mot slutet
af sin lefnad, när olyckan riktigt drabbade hans måg
och dotter i Tyskland och protestanternes sak började
visa sig rätt förtviflad, ryckte han sig liksom upp ur
slöhet och erhöll af det engelska parlamentet
medel till ett krig mot katolikerna samt ingick
förbund med Frankrike. Men kort derefter dog han,
det var om våren 1625, och efterträddes af sin son
Carl I. Denne utvecklade väl något mera lif än fadern;
tyska härförare fingo med engelska och franska
penningar värfva krigsfolk, och tillika med Frankrike
och Holland arbetade hans sändebud i Sverige och
Danmark att förekomma oenighet mellan dessa riken
och att i stället förmå deras konungar till ett
gemensamt uppträdande mot katolikerna i Tyskland;
men sjelf ingrep icke heller han i det stora kriget.

Holland eller Generalstaterna var ett för dessa tider
i hög grad märkeligt land, som under långvariga
strider lyckats kämpa sig till ett åtminstone
tyst erkännande af sin sjelfständighet och sitt
oberoende. Det hörde af gammalt till det tyska riket,
men hade intagit en fristående ställning och kommit
under de mäktige burgundiske hertigarne. När den
siste af dessa dog 1477, ärfdes landet af kejsar
Carl V, Gustaf Wasas samtida, och lemnades sedan
af honom åt hans son, den ofvannämnde Filip II,
konung i Spanien.

Det är striderna mot denne konung och anledningen
till desamma, som göra Holland för dessa tider så
märkeligt. Den reformerna läran hade vunnit insteg
i landet, men förtrycktes af Filip, hvilken såsom
ifrig katolik ville utrota densamma och återställa
den kyrkliga despotismen. Äfven i borgerligt afseende
förgrep sig Filip på Nederländernas rättigheter,
ty han var despot ända igenom. Och så uppstod det så
kallade Nederländska frihetskriget. I början var det
endast fråga om att försvara landets gamla rättigheter
emot förtryckaren, men då den spanske konungen, lika
envis som hersklysten, icke i något ville gifva vika,
så fortsattes striden under hela denne konungs tid,
tills efter hans död hans son Filip III genom att
ingå ett stillestånd med upprorsmännen, såsom de
krigförande undersåtarne naturligtvis från spansk
synpunkt måste kallas, gaf ett tyst erkännande af
deras sjelfständighet.

Det väcker i hög grad ens förvåning, huru det lilla,
obetydliga landet kunde årtionde efter årtionde icke
blott motstå utan med framgång bekämpa en sådan makt
som den spanska under konung Filip II, hvilken utom
Spanien och dess så kallade europeiska biländer –
Neapel med Sicilien och Sardinien, Milano, Franche
Comté och södra Nederländerna (det nuvarande Belgien)
– beherskade ofantliga områden med oerhörda rikedomar
af silfver och guld i det nyupptäckta Amerika. Detta
hade naturligtvis sin orsak i första rummet i de
kämpandes skaplynne, deras kraft och frihetskärlek,
deras enighet, arbetsamhet och ordningskärlek,
men äfven i den stora handelsverksamhet, som de
bedrefvo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free