Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De protestantiska makterna. Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hollands handel tog just under detta krig en
utsträckning, som man dessförinnan icke tänkt
sig. Filip II lät nemligen, sedan han blifvit
herre öfver Portugal, stänga Lissabons hamn för
holländarne, hvilka der hemtade Indiens kryddor och
dyrbarheter för att sedan föra dem till det nordliga
Europa. Holländarne seglade då helt enkelt förbi
det stängda Lissabon och raka vägen till Ostindien
samt underlade sig der de största och vigtigaste af
Portugals kolonier.
Emellertid skulle väl till slut den lilla staten icke
kunna hålla ut mot öfvermakten, om icke händelser
timat, hvilka bidragit att underlätta ansträngningarna
och kröna dem med en gynsam utgång. Dessa händelser
ligga i det trettioåriga kriget och Sveriges
uppträdande deruti. Den tyske kejsaren hade i det
trettioåriga kriget haft mycken framgång – vi skola
strax komma till detta kapitel – Tyskland låg så
godt som kufvadt för hans fötter, och i början af år
1629, samma år som Gustaf Adolf genom fördraget i
Altmark blef ledig från det tredje af de ärfda krigen,
hade en betydlig del af de katolska stridskrafterna
blifvit sänd till Holland att bistå spaniorerna i
landets kufvande. Holländarne lyckades väl att för
ögonblicket afvärja det onda, men på längden hade
det blifvit omöjligt, om icke genom Gustaf Adolfs
uppträdande i Tyskland spaniorernes hjelp från detta
håll omöjliggjorts.
Under Gustaf Adolfs polska krig dog den furste,
hvilken Holland hade i väsentlig mån att tacka för
sina framgångar och hvilken Gustaf Adolf skänkte
sin högsta beundran samt uppstälde såsom föredöme
för sig både såsom statsman och krigare. Det var
prins Moritz af Oranien, hvilken sedan 1584 stått i
spetsen för republiken och då, sjutton år gammal,
i detta arbete efterträdde sin fader, den lugne
och vise Wilhelm af Oranien. Efter Moritz följde
hans broder Fredrik Henrik och derefter Wilhelm II,
hvilken dog 1650. Desse tre voro således samtida med
det trettioåriga kriget och jemte den förste Wilhelm
skaparena af den holländska republiken.
Men det nederländska frihetskriget var för hela
Europa en krigsskola, hvarest unge män fingo tillfälle
att utbilda sig i krigskonsten, och vi hafva i det
föregående sett, huru äfven från Sverige ädlingar
begåfvo sig dit, liksom Sveriges konung genom sina
samtal med officerare, som bevistat detsamma, ökade
sina insigter i krigskunskapen.
Utom norra Nederländerna eller Holland räknade Europa
för denna tid ännu en republik, hvilken dock ännu icke
var, utan först genom det trettioåriga kriget blef
erkänd såsom sjelfständig stat, nemligen Schweiz. Vi
nämna det för fullständighetens skull och emedan
Sverige under krigets gång äfven kom i någon beröring
med detsamma, i det att värfningar der fingo anställas
och fråga var om upprättandet af ett förbund.
Sverige, Danmark, England, Holland, Schweiz, se der –
utom Tyskland och utom det antal protestanter, som
till större eller mindre antal fans inom de katolska
länderna – se der det protestantiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
