- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
231

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter den olyckliga utgången af konung Christians krig en
krypande undergifvenhet. Gustaf Adolf kunde med skäl
om sin svåger yttra till dennes sändebud, som besökte
honom strax efter landstigningen med den barnsliga
begäran från Georg Wilhelm att – vända om: »Qui
se fait brebis, le loup le mange!»[1]

I nordligaste Tyskland vid Östersjökusten lågo
Pomern och Meklenburg samt Holstein, som tillhörde
Danmark. Dessa hertigdömen äro för oss väl bekanta
sedan långt tillbaka. Det meklenburgska furstehuset
var befryndadt med den svenska konungaätten, och
Carl IX hade sjelf på Stockholms slott i Oktober
1608 hållit bröllop för sin systerdotter, den
meklenburgska prinsessan Margareta Elisabeth
och hertig Johan Albrekt af Meklenburg-Güstrow.
Dennes broder hette Adolf Fredrik och var hertig
af Meklenburg-Schwerin. Desse voro samtida med det
trettioåriga kriget och voro Gustaf Adolfs fränder.[2]

Så väl Meklenburg som Pomern och Holstein liksom
Brandenburg öster om Elbe hade haft wendisk (slavisk)
befolkning, hvilken dock under tidernas lopp blifvit
undanträngd och försvunnit.

Ännu vid denna tid beherskades dock Pomern af
en hertig, som tillhörde den urgamla wendiska
fursteätten. Det var Bogislaus XIV. Landen hade i
flera omgångar varit deladt mellan skilda linier af
fursteätten, men senast 1625 åter samlats på en
hand. Hertig Bogislaus XIV dog 1637 och med honom
utslocknade ätten.

Det tyska riket, som bestod af en otalig mängd
större och mindre, andliga och verldsliga delar,
var sedan slutet af medeltiden indeladt i kretsar,
hvilka vi få höra omtalas i det trettioåriga kriget
och som vi derför böra omnämna. De voro till
antalet tio, och deras hufvudändamål var att upprätthålla lugn
och ordning och fullgöra domarne från
riksdomstolen, den af kejsar Maximilian I
inrättade rikskammarrätten.

Det nordöstra Tyskland – Pomern, Kur-Brandenburg,
Kur-Sachsen och det ernestinska Sachsen – utgjorde en krets, som
kallades 1) den öfversachsiska; landet vester derom –
Meklenburg, Holstein, Sachsen-Lauenburg, Lüneburg,
Braunschweig, Bremen, Magdeburg och Halberstadt –
utgjorde 2) den nedersachsiska kretsen; vesterut
derifrån låg 3) den westfaliska kretsen; söder
om dessa kretsar lågo från vester till öster 4)
den kur-rhenska (neder-rhenska), omfattande de tre
andliga kurfurstendömena Maintz, Trier och Cöln,
och 5) den frankiska kretsen samt söder om dessa 6)
den öfver-rhenska[3]), 7) den schwabiska och


[1] Den som gör sig till ett får, honom slukar vargen.
[2] Slägtskapen synes af följande:
Gustaf Wasa.
ι————^————ι
Carl IX.Elisabeth U Christofer af Meklenburg.        Johan af Meklenburg.
τ———^———τ        τ———^———τ τ———^———τ
Gustaf II Adolf.
        
        Margareta Elisabeth
född 1584, † 1616.
        
U
Johan
Albrekt

af Meklenhurg-Güstrow.
Adolf Fredrik
af Meklenburg-Schweria.

[3] Hufvuddelen af denna krets låg dock norr om den
kur-rhenska. Äfven Savojen i det nordvestra Italien
räknades till denna krets, ehuru det från början af
1700-talet skilde sig från det tyska riket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free