Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Konungen tager afsked af ständerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konungen taget afsked af ständerna.
I slutet af Maj voro ständerna kallade till
Stockholm. Den 19 uppkallades de på rikssalen.
När alla voro samlade, inkom konungen, förande sin
fyraåriga dotter Christina vid handen, i högtidlig
procession, åtföljd af riksens råd. Sedan han nedsatt
sig på den kungliga tronen, uppläste Adler Salvius det
på pergament skrifna riksdagsbeslutet. Sedan derefter
ständerna förnyat sin hyllningsed till konungadottern
och förordningen om rikets styrelse i konungens
frånvaro blifvit uppläst, upplyftade han den lilla
dottern på armen och anbefalde henne med de varmaste
ordalag i ständernas kärlek och vård. Tårarne stego
dervid både honom sjelf och de närvarande i ögonen.
Konungen tackade derefter ständerna för den
beredvillighet, hvarmed de beviljat hvad rikets
säkerhet kräft. »Väl kunde han besinna» – sade han –
»hvad besvär utskrifningen med sig förer, men när
man derhos betraktade hvad nytta det med sig fört,
att man med svenske män kriget uppå fiendens land
fört och krigets stora last uppå dem dragit hafver,
så att mäktiga städer och provinser förmedelst
svenske krigsmän blifvit intagna och underlagda och
fienden tvingad till ett sexårigt stillestånd – och
emedan nu ett besvärligare och mer vidt utseende
krig med kejsaren begynte, bad han dem icke låta
sig utskrifningen falla besvärlig eller ock i stället
för den utgifva en hjelp att dermed underhålla det
tyska krigsfolket. Ty derigenom kan bonden eller
landtmannen behålla sina drängar och manshjelp och
sitta trygg i sitt hus och hem, om han än en liten
hjelp utgifver; der dock våra grannar, som sjelfva
kriget och inqvarteringarna voro underkastade,
dagligdags måste sjelfva döden förvänta, ja, ock all
deras egendom till fienden och sjelfve krigsmannen
tilldela. Han bad dem derför såsom trogne undersåtar
hädanefter som hittills hjelpa till och understödja
i detta nya invefvade kriget.»
»Men såsom lätteligen ske plägar, att mången skall
sig inbilla, det vi detta krig utan någon gifven
orsak uppå tagit, så tager jag Gud den allra högste
till vitne, uti hvilkens åsyn jag nu här sitter,
att jag det icke af eget bevåg eller såsom lust till
krig, utan att jag är dertill märkeligen retad och
förorsakad under åtskilliga år, i det de kejserlige
all skymf hafva bevisat oss med våra sändebud till
Lübeck, såsom ock med deras fältmarskalk, som med en
fullständig här gjort vår fiende undsättning. Dertill
med äro vi ock af våra högt beträngda grannar härtill
uppmanade, ja ock af vidt aflägsna konungar med högsta
flit kallade att företaga detta kriget, och till det
högsta, att de förtryckte religionsförvandter måtte
befrias från det påfviska oket, hvilket vi förhoppas
med Guds nåd skall kunna ske.»
Derefter tog konungen afsked af ständerna.
»Och efter gemenligen ske plägar, att krukan bäres
så länge efter vatten, att hon på sistone går sönder,
så varder ock mig på sistone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0281.html
