- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
297

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första träffningen med de kejserlige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schiefelbein, men troddes komma dit samma afton. Följande dagen på
aftonen stod Horn 2 1/2 mil från Colberg, och den 12 November förenades hela den
svenska styrkan under Horn, Kniphausen och Baudissin vid byn Gross-Jestin,
två mil söder om Colberg, vid den stora vägen från Stettin till denna stad. Horn
tog sitt högqvarter i den nämnda byn, och på aftonen
samlades hos honom de förnämste officerarne för att
öfverlägga om det lämpligaste sättet att anfalla den
antågande fienden.

Då anmäldes af utsända kunskapare, att fienden var
i antågande mot Colberg.

Don Fernando hade verkligen den 10:de ankommit för
Schiefelbein och uppfordrat Monroe att gifva sig. Men
den tappre skotten var icke den man, som så der utan
vidare lät sig skrämmas. Han gaf sett stolt svar
och försvarade sig envist. Fienden ville derför icke
uppehålla sig framför det lilla slottet utan fortsatte
följande dagen sin väg mot Colberg.

Så snart Horn fick underrättelse om fiendens
antågande, lät han uppställa hären i full slagordning
på öppna fältet bakom en fördelaktig höjd på sidan
om vägen. Han förmodade att fienden under natten
skulle fullborda sin afsigt, och derför fick hären
bibehålla den intagna ställningen natten igenom. Men
ingen fiende hördes af. Först klockan 3 på morgonen
fick man höra fiendens spel på långt afstånd: dock
aftog ljudet i stället för att tilltaga, så att
det lät som fienden aflägsnat sig i stället för att
nalkas. Detta var också förhållandet. Don Fernando
hade slagit läger i en by en fjerdedels mil från det
svenska vid Gross-Jestin, men förmodligen hade han
genom sina kunskapare fått kännedom om, att
svenskarne med öfverlägsen styrka väntade honom,
i fall han skulle närma sig Colberg, och derför beslöt
han att ännu samma natt återtåga.

Så fort Horn fick säker underrättelse om att
fienden anträdt återtåget, beslöt han att förfölja,
och han gaf genast befallning till marsch. En
mängd af fiendens eftersläpare tillfångatogos i de
kringliggande byarne och berättade, att fienden hade
två timmars försprång. Horn förstärkte då förtrupperna
med fyra kompanier af Baudissins ryttare. Den öfriga
hären delades i tvänne afdelningar. Horn sjelf tog
befälet öfver den första, hvilken utgjordes af hela
rytteriet och 1000 musketerare under öfverstarne
Teuffel och Hepburn. Den andra afdelningen, utgörande
det återstående fotfolket och artilleriet under grefve
v. Thurn, följde långsammare efter.

En mängd fiendtliga ryttare, kroater och fotknektar
påträffades och nedgjordes under framtågandet. Vid
Stoltzenberg – 2 1/2 tyska mil från Gross-Jestin –
var ett pass, på hvars andra sida låg en höjd, der man
såg några fiendtliga trupper, och från förtruppen
inberättades att fienden höll stånd. Horn lät helt
lugnt sina skaror fortsätta framryckandet genom
passet i riktning mot höjden, och man såg snart de
kejserliga, så snart de fingo syn på svenskarne,
lemna höjden, hvarpå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free