- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
336

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf vinner fast fot vid Elben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Först ville konungen försöka locka Pappenheim till strid. Denne stod med 9,000 man halfannan mil norr om Magdeburg, och konungen gick derför från Brandenburg i sydvestlig riktning. Men detta lyckades icke. Pappenheim drog sig tvärt om tillbaka; då gick konungen norr ut till Jerichow, dit han anlände den 30 Juni. Öfverste Taupadel sändes genast öfver Elben mot Tangermünde, som hade en besättning af 120 man. Staden togs med storm den följande dagen, hvarpå konungen lät af en mängd hopsamlade fartyg slå en skeppsbrygga öfver Elbe. Nu öfverfördes rytteriet, som hastigt utbredde sig öfver denna del af Brandenburg (Altmark), och fienden måste hastigt draga tillbaka alla sina besättningar i Elbe-orterna, äfven den från Werben. Men Pappenheim framryckte från Magdeburg knappa två mil till Wolmirstedt på vestra sidan om Elbe.

Det var konungens afsigt att vid Tangermünde bereda sig den fasta punkt, som han åstundade vid Elbe, men han ändrade snart sin plan. Då det befans, att Werben med sina dammar var vida lämpligare för upprättandet af ett befästadt läger, begaf sig konungen dit den 12 Juli, sedan återstoden af fotfolket dagen förut kommit från Brandenburg och Johan Banér med storm tagit Havelberg.

De nämnda dammarna, hvilka först fästade uppmärksamheten på Werben, gingo längs utmed Elben och voro uppkastade till skydd för flodens öfversvämningar. Vid den krökning, som floden gör vid Werben, aflägsnade sig dammen från floden och lemnade mellan sig och denne ett nu på sommaren
torrt mellanrum, stort nog för svenska hären att der slå läger. Staden Werben låg framför den längst
framskjutande delen af dammen. Här fans således en naturlig befästning, som inom loppet af fyra dagar ytterligare stärktes genom en framför dammen uppkastad graf.

Staden var i och för sig befästad med murar, torn och grafvar, men gjordes ännu fastare genom Gustaf
Adolfs befästningsarbeten under de närmaste fjorton dagarne. Skeppsbryggan från Tangermünde fördes
till Werben och lades öfver Elben till landtungan, som den här inflytande Haveln bildar och hvarest
ett starkt brohufvud uppkastades, för att jemte staden Havelberg utgöra skydd på östra sidan Elben,
om ett anfall skulle göras på den sidan. Det tunga artilleriet fördes på fartyg från Alt-Brandenburg och uppstäldes på murar och vallar.

Sålunda hade Gustaf Adolf förskaffat sig en ställning lika utmärkt i afseende på den lätthet, hvarmed härens behof af lifsmedel kunde fyllas, som ur krigisk synpunkt genom den fasthet och trygghet, som den erbjöd både för anfall och försvar. Han kunde, om Tilly fördjupade sig i Thüringen eller, såsom det då troddes, vände sig mot Hessen, efter behag angripa Magdeburg eller gå till Schlesien att förstöra därvarande kejserliga här, och kom nu Tilly tågande mot Werben, så kunde han med lätthet draga till sig Horn från Neumark och Tott från Meklenburg samt bjuda fienden spetsen. Detta sistnämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free