Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I konungens vinterqvarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla de mödor och allt det svenska blod, hvilket offrats för Tysklands skull. Att denna landvinning
skulle ligga vid Östersjön, yttrar han sjelf, då han talar om Pomern, och hvad han dermed åsyftade blir lätt förklarligt, då man påminner sig ett annat yttrande af Gustaf Adolf, »att svenskarne borde
antingen, sedan de en gång öfverstiga Östersjön, försäkra sig om herraväldet öfver detta haf genom
besittning af alla dess kustländer, eller ock i vidrigt fall lägga sig inom egna klippor och skär,
hålla en stark flotta och lefva i landet sins emellan enige, då ingen skulle dem lätteligen kunna emotstå.»
Ett stort nordiskt Östersjövälde synes man derför kunna antaga som något, hvilket föresväfvade
konungen. Men vid sidan af denna tanke framträder en annan, som drager uppmärksamheten till sig – konungens yttrande om den tyska statsförfattningen sådan den då var. I konungens utdömande af den tyska författningen ligger en omstörtning lika djerf som de fordringar, hvilka han, innan han ännu uppträdt i kriget, lät uppställa såsom sina vilkor för freden med kejsaren, och hvilka förmådde det kejserliga ombudet att utropa: »Hvad kunde väl konungen mera begära, om han stode segrande midt i Tyskland?» Man ser här, liksom i så mycket annat, en utkastad tanke, en snilleblixt, en begynnelse till något, som icke kunde fullbordas, emedan döden kom emellan.
Gustaf Adolf var, kunde man säga, en den nya tidens, ja, en revolutionens man, ty det nya måste alltid bryta sig fram till erkännande midt igenom och emot det gamla; hans sändning var densamma som farfaderns, ehuru i en vida större utsträckning. Gustaf Wasa revolutionerade Sverige och gaf det ett nytt skick, han var en Sveriges man, Gustaf Adolf är världshistoriens. Det var samma makt, det katolska mörkret, som de kämpade emot; den förre bröt ned prelaternes makt här hemma, den senare ville, om icke bryta ned, åtminstone göra dem och deras förnämsta försvarare, den tyske kejsaren, oskadliga. Men härför fordrades upprättandet af en makt gent emot kejsaren, ett protestantiskt förbund så starkt, att dess hufvudman kunde vara lika god som en kejsare, om han också icke bar en kejsares krona.
Då vi tala om de planer, hvilka den store konungen kunnat hysa, ehuru de icke blifvit af honom uttalade, må vi äfven nämna ett giftermålsförslag mellan hans dotter, Christina, och kurprinsen af Brandenburg, Fredrik Wilhelm. Enligt en afskrift af ett bref från Gustaf Adolf till Axel Oxenstierna skulle denne Fredrik Wilhelm och Christina, om Gustaf Adolf dog utan söner, ärfva Sverige, Brandenburg och de länder, som i Tyskland kunde vinnas, allt förenadt i en enda rikskropp, men hvarje stat med sina egna lagar. Men som ett oeftergifligt vilkor fordrades, att kurprinsen skulle uppfostras i Sverige i lutherska läran. Det sista vilkoret var det, som egentligen vållade något hinder i underhandlingarna rörande detta ämne. Kurfursten Georg Wilhelm var nemligen reformert. Må hända skulle dock detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
