Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gustaf Adolf i Nürnberg
- Gustaf Adolf rycker in i Baiern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig vidt omkring, medan I sjelfve skolen hos efterverlden vinna en oförgänglig ära och i evigheten
lycksalighetens krona.»
Sedan konungen intagit en måltid i staden, drog han samma afton bort till sin här vid Schwabach.
Men i Nürnberg qvarlemnade han hos alla intrycket af sin tids störste och ädlaste furste. Det tal,
som han höll, upptecknades ur minnet och spreds i hundratals afskrifter, under det bilden af den
beundrade hjelten mångfaldigades af konstnärliga händer i den stora stadens många verkstäder.
Gustaf Adolf rycker in i Baiern.
Den 23 Mars aftågade den svenska hären från Schwabach. Konungen hade icke uppgifvit hoppet att upphinna Tilly, men denne hade fått tvänne dagars försprång. Han lyckades hinna undan till Ingolstadt, och man träffade endast hans eftertrupp. Konungen vek då af ner åt vester och gick mot Donauwerth, påskyndade sin marsch för att kunna bemäktiga sig denna för öfvergången öfver Donau vigtiga plats, innan Tilly skulle kunna hinna till undsättning. Det lyckades också att hinna fram före Tilly. Den 27 på förmiddagen kom den svenska hären framtågande till Donauwerth.
Denna stad, som ligger på norra stranden af Donau, var på denna tid väl befästad. På Schellenberget,
som beherskade staden, hade man dessutom börjat anlägga ett befästadt läger, och till försvar för
bron öfver Donau var på södra sidan ett brohufvud uppkastadt. Hertig Rudolf af Sachsen Lauenburg förde här befälet. Han ansåg sig för svag att besätta lägret på Schellenberg, men beslöt att desto kraftigare försvara staden, öfvertygad om att Tilly skulle skynda till undsättning. Innevånarne sjelfva sågo väl med helt andra ögon den svenska hären närma sig, om hvars segrar ryktet föregått. Deras stad hade varit en fri tysk riksstad liksom Nürnberg och hade liksom så många andra omfattat den protestantiska läran. Men redan år i608 hade baiersk besättning blifvit påtvingad staden och med densamma den katolska läran.
Gustaf Adolf skyndade genast att begagna sig af Schellenberget, dit han uppförde sitt artilleri,
hvarmed han verksamt började beskjuta staden och bron öfver Donau. Hertig Rudolf och hans krigare
bibehöllo dock mod och hopp att försvara staden, så mycket mer som de sågo kejserligt rytteri närma
sig Donau-stranden på södra sidan. Det var tydligt, att Tilly var i antågande och att detta rytteri
tillhörde hans förtraf. Men elden från de svenska kanonerna tilltog, och i stället att flera och större afdelningar af Tillys här skulle visa sig och bekräfta hans ankomst, försvunno de ryttarskaror, som man redan sett. Dermed nalkades dagens slut.
Då fattade hertigen hastigt sitt beslut och började under natten utrymma staden. Men bullret vid tåget öfver bron väckte svenskarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0390.html
