- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Femte bandet. Christina (1902) /
10

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fortsättning och afslutandet af Trettioåriga kriget - Regeringens ordnande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IO

Christina.

det i sin helhet och af kollegierna. Om en eller annan af desse fem
med döden afginge, så blefve dock regeringen beståndande och man
behöfde icke genast välja en annan i stället, såsom fallet vore efter en
riksföreståndares död. En ny riksföreståndare sloge dessutom gerna
omkull hvad hans föregångare uppbyggt, hvaremot under femmannaväldet
ärendena ginge sin jemna gång.

»Alltså finner jag icke för min person» — yttrade han slutligen —
»något beqvämare råd än att de fem capita collegiorum
(kollegiernas hufvud) genom riksens ständer till föreståndare förklaras».

Denna af Axel Oxenstierna uttalade åsigt blef äfven, den
bestämmande så väl hos rådet som hos ständerna. Det beslöts, att de gode
herrar af rådet, synnerligen de fem högste riksembetsmännen, skulle
föra regeringen, tills man vid nästa riksdag finge närmare öfverlägga
om rikets styrelseform.

De fem kollegierna, om hvilka rikskansleren i det anförda brefvet
talar, äro i och för rikets styrelse något nytt, som dels tillkommit
under Gustaf Adolfs tid, dels nu ordnades. Räkningekammaren var af
dessa kollegier det äldsta, hvartill under Gustaf Adolf kom kansliet och
sedermera krigskollegium och amiralitetskollegium. Svea hofrätt blef det
rein te~koHcgiet___________

Dessa förvaltande verk blefvo såsom grenar af riksstyrelsen, hvilken
hade sin medelpunkt i rådet, ordnade genom en författning som bär
namn af 1634 års regeringsform. Axel Oxenstierna utarbetade
densamma på Gustaf Adolfs befallning under sitt vistande i Preussen.
»Han hade haft liten tid dertill, och det hade varit honom in privato
något farligt, efter det ett hett jern var att röra vid» — skref han hem
till rådet den 5 December 1632. Han hade dock skrifvit utkastet
färdigt och förevisat det för konungen, hvilken det i det hufvudsakliga
hade behagat, så att han befalt, att det skulle skrifvas rent för att
undertecknas. Men detta hade blifvit förgätet. Den under Gustaf
Adolf bekante Lars Grubbe hemskickades af Oxenstierna med utkastet.

I det ofvannämnda brefvet af den 12 Februari 1633 skrifver
rikskansleren om denna regeringsform i sammanhang med de fem
riks-embetsmännens utnämnande till rikets föreståndare, tillstyrkande att
den måtte blifva antagen och högtidligen stadfästad. »Der en och
annan artikel finnes betänkelig» — skrifver han — »så kan den så länge
utelåtas till bättre öfverläggning och regeringen likväl ordnas — ut sit
aliqua potius res publica quam nulla (att det hellre må blifva
någon ordning än ingen). Hellre må man disputera öfver en punkt
och annan och er röres (misstagen) söka afhjelpa, än man låter
regeringens kraft förfalla och sedan genom farliga medel och inbördes
oenighet nödgas söka till att hjelpa saken, då intet sig utan blodsutgjutelse
låter böta.»

Såsom namnet antyder blef den sålunda tillkomna »1634 års
regeringsform» först antagen året efter den nu samlade riksdagen. Denna
uppdrog, såsom nämndt är, regeringen åt de fem riksembetsmännen att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/5b/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free