Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fortsättning och afslutandet af Trettioåriga kriget - Johan Banérs fälttåg - Johan Banérs död - Lennart Torstenssons fälttåg - Torstensson tillträder befälet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennart 7orstenssons fälttag 1641.
85
öfverskrift: tu ne cede malis (gif ej vika för motgången), som finnes
under hans bild på Leckö slott.
Fältherren fördes med hären, som nu anfölls af Piccolomini. Dc
tre förenade härarne voro sysselsatte med belägringen af Wolfenbiittel,
då Piccolomini kom öfver dem och anföll den flygel, som utgjordes af
svenska hären. Det var fiendens mening att nu krossa en här, som
saknade sin anförare, och han hoppades få en lätt framgång, så mycket
säkrare som han visste, att mycken oenighet herskade inom det svenska
befälet. Men de tvistande räckte hvarandra handen öfver den svarta
likkistan, som gömde den bortgångne fältherrens kropp, och som stod
midt ibland trupperna — och följden blef en ärofull seger.
Först anfölls fotfolket, men förgäfves, och lika fåfängt sökte det
fiendtliga rytteriet taga svenskarne i ryggen. Efter flere timmars häftig
strid måste fienden afstå från anfallet. Han förlorade omkring 3,000 man.
Den 4 Juni fördes fältherrens lik nedåt kusten, der ett örlogsfartyg
väntade att öfverföra det till Sverige. Med mycken högtidlighet och i
närvaro af drottningen nedsattes liket i det grafkor i Riddarholmskyrkan,
som Johan Banér sjelf låtit åt sig uppföra. Först ett århundrade
derefter upptogs hans kista ur det underjordiska grafhvalfvet och inneslöts
i en af marmor, försedd med inskrifter. Vid fötterna står, att
omflyttningen blifvit gjord, »på det att minnet af den dödes bragder möjligen
måtte tända de förbigåendes sinnen till dygden». 1)
Lennart Torstenssons fälttåg.
Torstensson tillträder befälet.
Misshälligheterna i svenska hären antogo ett högst betänkligt
utseende. Det var ej nog med att de tre generalerne inbördes ej drogo
ens, äfven hos det underordnade befälet rådde starkt missnöje, och de
tre generalerne kunde ej hindra, att tvänne ombud skickades af
öfverstarne till Stockholm för att der inför regeringen framställa befälets
fordringar.
Faran blef än mera hotande, då konungen i Danmark jemte
kurfursten af Sachsen sökte genom utskickade locka tyskarne från svenska
hären liksom 1635. Men detta motverkades af den vaksamme Adler
Salvius, hvilken likaledes sände hemliga underhandlare till hären, likaså
af Richelieu, och slutligen återkommo öfverstarnes ombud från Stockholm
i den bästa sinnesstämning. På detta sätt höll hären i hop, tills den
nye öfverbefälhafvaren ankom.
Att utse denne var emellertid ingen lätt sak. Drottning Christina
yttrar i ett bref af den 23 Maj 1641 till sin frände pfaltzgrefven Johan
Casimir, sedan hon erhållit underrättelse om Baners sjukdom och san-
’) Det var riksrådet A. J. Höpken, som år 1758 lät på sin bekostnad
istånd-sätta och pryda det förfallna Banérska grafkoret och uppsätta hans kista i
marmorkistan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
