Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fortsättning och afslutandet af Trettioåriga kriget - Kriget mot Danmark - Torstensson inbryter i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
Christina.
dotter, af orsak att förbinda sig mot oss.» Rörande prejerierna med
anledning af sundska tullen heter det ytterligare, att tull togs för vin
och dricksvaror, som för svensk räkning gingo genom sundet, »emot
afsked och sedvanlig frihet», och man vårdade sig icke ens om att
gifva det till känna. »Det hafver satt en galeja under ön Ruden, som
tager tull af alla sjöfarande och prejar våra egna farkoster, som vi
sända ut mellan våra fästningar, oss till spott och spe, och det är
härutinnan så förhärdadt, att inga föreställningar hjelpa».
I rådet yttrade Axel Oxenstierna, »att tullprejerierna redan voro
ett hemligt krig, men ett krig, hvaraf Danmark utan kostnad och fara
drager vinsten, under det att Sverige ensamt led; Danmark hade passat
sin tid och plågat oss, medan vi voro af andra fiender sysselsatta; nu
skulle också vi, fast på annat sätt, passa vår tid».
Men ej blott regeringen och rådet hyllade dessa tänkesätt. De
voro utbredda temligen allmänt öfver hela folket, och på riksdagen,
som nu på hösten 1643 sammanträdde, åtogo sig ständerna villigt så
väl de gamla skatterna som någon förhöjning, och hemliga utskottet
röstade för krig, om ej Sveriges rättvisa anspråk tillfredsstäldes.
Torstensson inbryter i Danmark.
Torstensson beslöt att genast verkställa den befallning, han
erhållit genom Törnsköld, helst som han i de kejserliga arflanden intet
kunde uträtta mot den öfverlägsne och försigtige fienden. Men
svårigheten bestod uti att utan uppseende kunna draga sig till nordvestra
Tyskland och danska gränsen.
Till en början hjelptes han af en åtgärd, som Gallas vidtagit, då
han i Augusti lät en öfverste Krokow genom Polen infalla i Pomern.
Torstensson lät nu utsprida, att han måste gå till Pomerns försvar
och började den 3 Oktober draga sig från Mähren in i Schlesien. Han
fortsatte här att så småningom närma sig norra Schlesien, under det
att Gallas försigtigt följde efter, hållande sig utefter böhmiska gränsen
och undvikande strid.
Enligt regeringens befallning föreslog honom Torstensson en
vapen-hvila på några veckor, och Gallas inberättade saken till hofvet i Wien.
Men snart erhöll Torstensson underrättelse, att Königsmarck fördrifvit
Krokow ur Pomern, och han måste derför söka andra förevändningar
för att nalkas Danmark. Han drog sig nu vester ut, gick den 23
November öfver Odern vid Glogau och hemsände Törnsköld med
helsning till regeringen, att han inom fyra eller fem veckor hoppades vara
i Holstein. I Jüterbogk hvilade han några dagar och lät vid det
söder ut derifrån belägna Torgau slå en brygga öfver Elbe, liksom han
ämnat gå öfver floden.
Det utspreds ock att han ville taga vinterqvarter i öfra Pfaltz,
hvarför mycken oro uppstod i Baiern, och kurfursten började rusta.
Men kort derefter fortsatte Torstensson sitt tåg åt nordvest och
började vid Tangermünde åter slå en brygga öfver Elbe, men gick ej
heller der öfver floden, utan fortsatte vägen till Havelberg. Alla för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
