Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fortsättning och afslutandet af Trettioåriga kriget - Fortsättning af Lennart Torstenssons fälttåg i Tyskland - Slaget vid Jankow den 24 Febr. 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 s
Christina.
var det hans mening att hindra svenskarne taga denna höjd, men han
misslyckades deri.
Hatzfeld bedrog sig icke, då han anade att Torstenssons rörelser
gälde en annan punkt än den, mot hvilken de syntes vara riktade.
Hade hans befallningar åtlydts, så hade, om än utgången till slut
blifvit densamma som den blef, striden dock i väsentlig mån för
svenskarne försvårats. Nu lät Torstensson sin högra flygel under
Wittenberg tidigt om morgenen rycka mot höjden, der kapellet låg, följande
sjelf efter med fotfolket och artilleriet. Oaktadt svenskarne hade
dubbelt så lång väg som Götz för att hinna denna höjd, kommo de dock
fram äfven med sina kanoner och bemäktigade sig höjden.
Götz måste då genom det trånga passet söka tränga sig fram till
den närmast i norr belägna kullen. Men här kunde blott kompani
efter kompani gå fram, till följd hvaraf hela denna flygel packades
tillsammans i dalen, utsatta för den förstörande elden från de svenska
kanonerna. Hatzfeld såg med bestörtning Götz »kasta sig i ett sådant
hål» och skyndade med den öfriga hären fram till hjelp. Men då hade
Götz stupat, hans ryttare befunno sig i oordning och flykt. Svenskarne
hade tagit det kejserliga artilleriet på denna sida.
Härigenom blef det svårt för Hatzfeld att ordna sitt folk, hvartill
äfven markens olämplighet bidrog. Efter en häftig skärmytsling måste
han derför draga sig tillbaka bakom en längre norr ut belägen höjd, der
han ordnade sin här och hoppades kunna utan vidare strid draga ut
på tiden till qvällen. Dermed slutade ock förmiddagens strid. I sitt
bref berättar Torstensson helt kort: »dädan (från passet, der Götz föll)
har fienden från det ena berget till det andra dragit sig i en båge till
sitt den föregående natten intagna hufvudqvarter och der sig å nyo
uppstält.»
Om fortsättningen af striden säger han: »Jag följde i så god
ordning, som för de många berg och skogar kunde ske, hvarpå fienden
oss i stort raseri ansatte.» I sjelfva verket skall äfven Torstensson en
stund hafva varit böjd för att nöja sig med hvad han redan vunnit,
men ändrat beslut efter ingången underrättelse, att mycken oordning
rådde hos fienden. Denne stod nu uppstäld i riktning från vester till
öster med sin högra flygel strax nordost om Jankow. Skogshöjden
framför var besatt med musketerare, och Torstensson skyndade sjelf
med något fotfolk och kanoner att bemäktiga sig denna höjd. Men
han fann så väl musketerarne på höjden, som hela den kejserliga hären
der bakom, uppstälda i slagordning, och blef tillbakadrifven med förlust
af sina kanoner.
Nu brast striden lös på nytt. Det var något efter kl. 2 på
efter-termiddagen. Torstensson lät fotfolket rycka fram och Johan de Werth
förmådde Hatzfeld att med hela sin slaglinie rycka upp på höjden samt
derifrån ned mot svenskarne. Den svenska hären stod äfvenledes nu
i riktning från vester till öster med sin venstra flygel i närheten af
Jankow och den högra vid byn Radimirziz, som låg strax norr om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>