- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Femte bandet. Christina (1902) /
181

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Christinas förmyndare - Per Brahe - Rådet - Rådet i äldre tider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rådet.

1S1

kallelse måste jag lyda. Jag bör likväl göra hans förtjenster den
rättvisan, att ehuru jag känt nästan allt stort och lysande i det tidehvarf,
hvari jag lefvat, har jag sett få, som uppgingo mot honom.

Den femte var riksskattmästaren Gabriel Oxenstierna, syskonbarn
till rikskansleren, en redbar man, med tillräcklig duglighet för sitt
embete. Han hade förut innehaft flera embeten, hvilka han skött väl och
sålunda gjort sig förtjent af den plats, hvartill han befordrades. Han
blef sedermera riksamiral, i hvilket embete han dog ett par år efter
min tronafsägelse, hvilken gjorde honom icke mindre ondt än hans
embetsbröder.

Det var under dessa fem vördnadsvärde gubbars förmyndareskap
jag uppväxte, och det var under deras ledning som Sverige styrdes
lyckligt och ärorikt under min minderårighet. Det var ock under så
goda lärare jag inhemtade hvad jag vet af konsten att lefva och att
regera. Om jag illa användt så goda lärdomar, är felet endast mitt». ’)

Från de styrande under Christinas minderårighet öfvergå vi nu till
dem, som under utöfningen af deras vigtiga kall stodo dem närmast.

Rådet.

Ända från äldsta tider finner man vid konungens sida ett råd till
hans biträde vid handhafvandet af regeringsärendena. Vi hafva i det
föregående sett huru detta konungens råd efter hand utbildades i nära
samband med rikets förvaltning i allmänhet och huru dess myndighet
alltid stod i omvändt förhållande till konungens. Under kraftiga
regenter var rådets makt begränsad i samma mån konungen eller
riksföreståndaren sjelf var den styrande. Under svaga konungar åter eller
under våldsamma inre skakningar tillväxte rådets myndighet allt mera,
till dess det slutligen under de tider, som närmast föregingo Kalmare
union, tillvällade sig hela riksstyrelsen. I rådet var adeln representerad,
och under hela unionstiden fortgick striden mellan konungaväldet och
adelsväldet, företrädt af rådet, ehuru tillika, under Engelbrekts och
Sturarnes ledning, en tredje statsmakt uppträdde, allmogen, med hvars
tillhjelp Gustaf I gjorde slut på unionen samt derefter äfven inskränkte
rådsväldet. Under hans söner tillväxte åter rådets myndighet, till dess
Carl IX med hänsynslös hårdhet och Gustaf Adolf genom öfverlägsna
personliga egenskaper å nyo gjorde konungen till den styrande och rådet
till endast hans biträde härvid. Gustaf Adolf hade dock medelst adeln
styrt riket, och vid hans frånfälle blef således under hans dotters
minderårighet adeln den styrande, hvilket adelsvälde utöfvades af rådet.
Med Christinas myndigblifvande inträdde en ny strid mellan
konungaväldet och adelsväldet, hvilken under en lång tiderjmid utgör sjelfva
grunddraget i Sveriges inre historia, och då denna strid hade till ut-

*) Se Arckenholtz: Memoires concernant Christine. Amsterdam 1759.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/5b/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free