Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Rådets personal under förmyndarestyrelsen - Johan Skytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8 Christina.
eller gent emot den store rikskanslern, än att följdriktigt förfäkta vissa
bestämda politiska åsigter.
Jemte Per Brahe, hvilken, enligt hvad här ofvan är berättadt,
sedan han blifvit riksdrots, mer och mer närmade sig Oxenstierna, efter
att förut hafva varit häns inflytelserikaste motståndare, finne vi i
spetsen för detta motparti Johan Skytte och de tre bröderne Banér,
allesammans framstående män, väl förtjente af en närmare bekantskap.
Johan Skytte till Grönsö i Upland, Strömserum i Småland och
Skytteholm på Ekerön i Mälaren, 1624 friherre till Duderhoff, var född
år 1577 i Nyköping, der hans mor var gift med borgmästaren Nils
Skräddare, i hvars hus hertig Carl, som då äfven bodde i Nyköping,
gjorde flitiga besök, och ett temligen allmänt rykte antog honom vara
den unge Johans verklige fader, särdeles som denne både till
anletsdrag och kroppsställning liknade hertigen, hvilken ock frikostigt sörjde
för hans uppfostran, ehuru han aldrig erkände honom för sin son,
såsom förhållandet varit med Gyllenhielm. Ynglingen antog, då han
egnade sig åt lärda studier, namnet Schroderus, ett slags latiniserad
omskrifning af fädernenamnet Skräddare, som lät allt för olärdt. Hans
studier idkades först i Nyköping, sedermera i den af Johan III från
Upsala till Stockholm flyttade högskolan och slutligen vid åtskilliga
utländska universitet, med sådan framgång, att då han år 1602
återvände till fäderneslandet, ansågs han för en af dess lärdaste män. I
behandlingen af latinska språket hade han vunnit stort rykte,
synnerligast såsom talare, var dessutom känd för ovanliga matematiska
insigter och hade grundligt studerat den tidens filosofi. Han blef nu den
åttaårige Gustaf Adolfs lärare, handledde såsom sådan äfven Johan
III:s yngre son, hertig Johan, samt några år senare jemväl Gustaf
Adolfs yngre broder Carl Philip. Hans förtjenster om Gustaf Adolfs
uppfostran äro i det föregående omnämnda. Året efter tillträdet till
sitt lärarekall hade han blifvit adlad och antagit namnet Skytte efter
en utslocknad ätt, från hvilken han på mödernet härstammade.
När år 1610 en beskickning afgick till England för att inleda
underhandlingar om ett giftermål mellan Gustaf Adolf och Jakob I:s
dotter Elisabeth, utsågos härtill Gustaf Stenbock och Johan Skytte,
hvilken genom ett latinskt tal öfver orsakerna till Sigismunds fall och Carls
upphöjelse så intog den lärde Jakob I, sjelf en grundlig kännare och
varm beundrare af romarespråket, att han slog Skytte till riddare och
visade honom synnerlig bevågenhet under hela hans vistelse i London.
Följande året blef Skytte af Gustaf Adolf, då ännu hertig af
Vestmanland, nämnd till ståthållare öfver detta landskap, och sedan Gustaf
Adolf blifvit konung, lemnade han rikets penningeverk under Skyttes
förvaltning 1612. I denna egenskap sändes Skytte 1615 till Danmark
att söka utverka eftergift i betalningsterminerna för den i
Knäröd-fre-den 1613 betingade Elfsborgslösen, samt åren 1617 och 1618 till
Holland och England för att utverka penningelån. År 1617 utnämndes
han till riksråd och 1620 till president i räknekammaren. År 1632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
