Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Axel Banér - Gustaf Horn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
stare (riksmarskalk), en så skicklig hofman som någon på den tiden i
Sverige. Han hade deltagit i alla konungens nöjen, varit hans förtrogne
i hans kärleksäfventyr och följeslagare i alla hans utflygter samt var
under en lång tid konungens käraste gunstling. Han var en mästare
i alla ridderliga öfningar, fin hofman, men eljest temligen okunnig, då
han icke förstod något språk, utom svenskan, för öfrigt häftig och lätt
att bringa till öfverilning, i sin ungdom mycket begifven på qvinnor
och vin, hvilka böjelser följde honom så länge han lefde, oaktadt han
vid tilltagande år mycket stäfjade sig häri. Man måste dock öfverse
härmed i anseende till både tidens och folkets seder. För öfrigt var
han en ganska hederlig karl.» *)
När Axel Banér efter Gustaf Adolfs död blef i April 1633
befordrad till riksråd, blef han tillika ståthållare öfver Vestmanland och
vestra Dalarne, tillträdde sin befattning såsom den unga drottningens
guvernör år 1634 och blef då tillika riksmarskalk samt utnämndes till
lagman i Kalmar län ocli Öland 1640. Under en resa med
drottningen ned åt landet dog han på Ulfvesund den 12 Augusti 1643 och är
begrafven i Upsala domkyrka.
Bland de tre bröderne Banér, som samtidigt voro medlemmar af
svenska rådet, var Axel, som sist dit inkommit, den minst begåfvade,
men den gladaste och angenämaste. Medan den äldre brodern Per,
en man med djupa kunskaper och stor embetsmannaduglighet, var en
enstöring, som såg allting i svart och genom sitt dystra, sorgbundna
lynne gjorde sig föga älskad äfven af dem, på hvilka han inverkade
genom sina öfverlägsna egenskaper, samt den yngre, Johan, ett
fältherresnille, hvars rykte ljuder genom seklerna, var föga höfvisk hvarken
i skick eller bildning, kantig och afhållen af få, utom sina krigare, var
Axel, som hvarken kunde gälla för ett snille eller för en kunskapsrik
man, allmänt omtyckt af höga och låga, en gunstling hos samtidens
störste man, likasom hos det täcka könet, öfver allt firad och gerna sedd
samt, så vidt man kan döma efter skenet, en af den tidens lyckligaste
menniskor — ett nytt bevis för den så ofta gjorda erfarenheten, att
lyckan icke beror af öfverlägsenheten.
Öfvergå vi nu till Oxenstiernas anhängare inom den del af rådet,
som icke utgjorde regeringen, så finna vi äfven här tvänne män bland
de mest framstående under denna på storheter rika tid — Gustaf Horn
och Clas Fleming.
Gustaf Horn till Häringe i Södermanland, Ervalla i Vestmanland
och Vik i Upland, 1651 grefve till Björneborg och friherre till
Marien-borg, var yngste sonen till riksrådet Carl Henriksson Horn och broder
till Evert Horn, hvilken vi i det föregående sett utmärka sig under de
ryska fälttågen i slutet af Carl IX:s och början af Gustaf Adolfs
regering. Everts yngre broder Gustaf föddes å örby den 22 Oktober
1592. Vi hafva förut omtalat, huru han, lugn och jemn till lynnet,
Arckenholtz: Memoires concernant Christine III: 51,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
