Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Clas Fleming - Herman Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
Oxenstierna varit Flemings af kanslern föredragne medtäflare vid
riksskattmästarevalet och oaktadt försök visst icke saknats att få honom
till motpartiet, samt oaktadt den tillgifvenhet, han under sin
tjenstgöring vid kammarverket fattat för pfaltzgrefve Johan Casimir och det
pfaltziska huset i allmänhet, hvilket af Oxenstiernska partiet alltid hölls
på afstånd. Några år efter Flemings död blefvo till belöning för
faderns förtjenster hans söner af drottning Christina upphöjda till
friherrar, med Liebelitz i Finland till friherrskap, år 1651.
Bland de öfrige riksråden utgjorde krigarne, generalerne, en
särskild grupp. De hade till belöning för krigiska förtjenster inkommit i
rådet, der de sällan uppträdde, emedan de vanligen voro upptagne af
befäl i fält eller i Sveriges besittningar på andra sidan Östersjön. Hit
hörde, utom Johan Banér och Gustaf Horn, hvilka vi redan omnämnt,
äfven följande, dem vi här anföra i den ordning de blifvit riksråd.
Herman Wrangel till Lerjebolm, Svinsund, Skokloster,
Öfver-Pahlen, Boglösa, LüdenhofF, Lindeberg, Vallkull, Odonpä, Wrangelshof,
Hagebyholm, Björnboholm, Brantstorp, Gränsbo och Dunö, son af
lif-ländska öfversten och landtrådet Hans Wrangel och af Barbara Anrep,
var född i Lifland 1585. Vi hafva förut omtalat huru han från polsk
gått i svensk tjenst och, sedan han under polska kriget vid flera
tillfällen utmärkt sig, blifvit befordrad till fältmarskalk 1621, samma år
som Riga eröfrades, hvartill Herman Wrangel verksamt bidrog, samt
huru han blef riksråd 1630. Vi hafva äfven anfört åtskilliga drag af
hans häftiga, obändiga lynne — hans envig med Åke Tott och hans
förgripelse mot danska sändebudet Knudsen. Han deltog äfven i tyska
kriget, ehuru der med mindre utmärkelse. Af Gustaf Adolf erhöll han
vid flera tillfällen skarp tillrättavisning för bristande eftersyn å sina
underlydande, men blef emellertid för sin ovanliga krigiska duglighet
i öfrigt flitigt använd och rikligen belönad. Skoklosters egendom hade
Herman Wrangel fått i förläning redan af Carl IX, och denna
förläning bekräftades af Gustaf Adolf, som dessutom vid flera tillfällen gaf
Herman Wrangel i Lifland ganska betydande förläningar, omnämnda
bland hans många här ofvan uppräknade egendomar. Efter Gustaf
Adolfs död blef han generalguvernör öfver Preussen 1632, var svenskt
ombud vid fördraget med Polen i Stumsdorff 1635 samt blef
generalguvernör öfver Lifland i Augusti 1643, men dog redan i December
samma år. Hans söner blefvo till belöning för faderns förtjenster
upphöjde till friherrar af Lindeberg 1654. Om hans äldste och
ryktbaraste son Carl Gustaf Wrangel har i det föregående mycket varit och
blifver i det följande ännu mera att säga. Bådas älsklingsegendom
Skokloster företer en mängd minnen af Herman Wrangel, och i dess
kyrka är han begrafven i det af honom uppförda Wrangelska
graf-choret. I rådets förhandlingar synes han sällan hafva deltagit,
upptagen af sin krigiska verksamhet och af sina bestyr såsom
generalguvernör i en aflägsen besittning. I sistnämnda egenskap har han af
Axel Oxenstierna i ett memorial till rådet af den 28 Augusti 1634
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
