Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Gustaf Horn - Johan Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
marherre hos konungen 1631 och sändes samma år såsom svensk legat
till franska hofvet i Metz, blef svensk resident i Ulm 1634, hofmästare
(hofmarskalk) hos drottning Christina samma år och riksråd 1638,
men dog redan följande året i följd af ett fall från hästen och hade
således icke haft tillfälle att inom rådet utöfva någon synnerlig
verksamhet. Christina yttrar om honom, att han var »en ganska hederlig
man, som lärt mycket, kunde flera främmande språk och talade dem
temligen bra. Han var hofman, skicklig i alla öfningar, hade rest
mycket och för konungen, sin herre, haft uppdrag i Frankrike och
andra främmande länder. Ehuru äfven han hade landets fel, egde han
dock en viss anstrykning af främmande länders belefvenhet, emedan
han besökt Frankrike, Spanien och Italien»1).
Johan Oxenstierna, friherre till Kimito i Åbo län och Nynäs i
Södermanland, herre till Fiholm, Hörningsholm, Tullgarn, Ekebyhof,
Söderbo och Lidö, från 1645 grefve till Södermöre, son af rikskanslern
och af Anna Bååt, var född 1611 i Stockholm samt följde, efter
slutade studier i Upsala, sin moder och sina bröder år 1629 till Preussen,
der fadern då var generalguvernör öfver de svenska besittningarna och
hade sitt säte i Elbingen. Här undervisade honom fadern i
uppsättande af diplomatiska noter och betänkanden samt gaf honom en
utförlig instruktion, när han år 1631 skulle anträda sina resor. Bland
annat lades honom på sinnet att inhemta »fundamenta i commercien,
bokhålleriet, räkenskaper och vexelsaker, icke låtandes sig irra, om
någon oförståndig honom förebrådde, att sådant icke anstode en
adelsman. Desslikes skulle han uppsöka handelskloka, äfvensom lärda män,
dock sky sådane, de der hade dåliga hemseder». Johan besökte nu
Nederländerna, Frankrike och England, der han i Oxford erhöll
magisterdiplom samt sändes derefter till sin svåger, fältmarskalken Gustaf
Horn, för att ingå i krigstjenst, och befordrades redan 1632 till
öfverste för röda regementet till fot. Det dröjde likväl icke länge förr
än fadern, som bestämt honom för den diplomatiska banan, kallade
honom till sig i Frankfurt och uppdrog honom åtskilliga beskickningar,
först till England och sedan till Nederländerna 1634 samt till Polen,
der han var ett af de svenska ombuden vid afslutandet af stilleståndet
i Stumsdorff 1635. Efter återkomsten till Sverige samma år blef han
utnämnd till kammarråd och följande året ämnade man inkalla honom
i rådet, ehuru han då var endast tjugufem år gammal; men fadern
afrådde, emedan det skulle väcka afund mot Oxenstiernorna, af hvilka
flere redan förut sutto i regeringen och rådet, samt i följd af exemplet
andra riksråd skulle vilja indraga äfven sina söner, om de ock
saknade all annan förtjenst. Redan tre år derefter, 1639, blef likväl
Johan Oxenstierna, på riksmarskens förslag och oaktadt Axel
Oxenstiernas varning, inkallad i rådet och tillika nämnd till kansliråd. År 1641
blef han häradshöfding i Ivanogorods, Jama och Ccporie härad samt
*) Arckenholtz: Memoires etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
