Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Riksstyrelsen i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksstyrelsen i allmänhet.
225
sina anspråk afhördes icke under den riksdag, som nu begynte och
som i alla fall var för de styrande rätt bekymmersam.
Ständerna sammanträdde i Nyköping den 14 Juni 1634 och följde
derifrån konungens lik till Stockholm, der begrafningen firades den 22
Juni, hvarefter den egentliga riksdagen öppnades. Dessförinnan hade,
enligt hvad här ofvan är visadt, rådet blifvit förstärkt med nya
ledamöter, och den 13 Juni, dagen före ständernas sammanträde, hade
äfven drots- och riksskattmästare-embetena blifvit tillsatta med Gabriel
Gustafsson och Gabriel Bengtsson Oxenstierna.
Mot den nya regeringsformen förekommo få anmärkningar från
borgare- och bondestånden, men så många flera från adeln och
presteståndet, och det var icke utan många svårigheter, som man slutligen
lyckades genomdrifva dess antagande med några mindre betydande
jemkningar. Vi hafva i det föregående anfört hvad i densamma rörer
rikets styrelse och de särskilda grenarna af förvaltningen samt
kontrollen deröfver, och vi skola nu lemna en kort öfversigt af de
vigtigare stadgandena i denna grundlag för öfrigt.
För att döma öfver förbrytelser af rikets högsta embetsmän »eller
i ett så högt ärende, att det konungens och kronans majestät anginge
och icke beqvämligen annars än förmedelst ständernas sammankallelse
ransakas och åtskiljas måtte», förordnades nu en utomordentlig
domstol, en^ riksrätt, bestående af ledamöterna i de fyra hofrätterna, Svea,
Göta, Åbo och Dorpts, jemte öfrige riksråd och landshöfdingar, samt
en borgmästare från hvardera af städerna Stockholm, Upsala, Göteborg,
Norrköping, Åbo och Viborg, hvilka hade att utöfva den domsrätt, som
i sådana fall tillkommit ständerna.
Hvart embete skulle förses med skäligt underhåll, och ingen utan
laga förfall få undandraga sig, då han dertill kallades. Hvarje
embetsmän var skyldig att göra reda för konungen, så ofta han det fordrade,
eljest årligen inför sitt kollegium, i hvilket afseende han borde
personligen inställa sig i Stockholm eller sända fullmäktig. Brottslige eller
försumlige embetsmän skulle af riksens fiskal anklagas inför hofrätt,
men förekommo anmärkningar mot någon ledamot af ett rikskollegium,
skulle han stå till rätta för en domstol, bestående af de fem höga
riks-embetsmännen samt två ledamöter af hvart kollegium, och domen
underställas konungen, »så framt han är tillstädes». Förbröt sig ett helt
kollegium eller någon af de fem höga riksembetsmännen, så berodde
det af konungen allena, om han ville »med ord eller förmaning näpsa
eller låta saken komma till rätta». Ginge den å lif eller ära, eller
vore konungen omyndig, skulle den hänskjutas till den riksrätt, som
här ofvan är nämnd. Vid alla dessa ransakningar och rättegångar,
som icke skedde inför hofrätten, skulle den ene af de båda
statssekre-terarne vara åklagare och den andre föra protokollet.
Vid det embetsmannamöte, som inträffade vid de årliga
granskningarna af de särskilda embetsverkens förvaltning, skulle man söka
vinna närmare underrättelser om tillståndet i alla delar af riket, och
Starbäck t. Bäckström, Ber. ur Sv. Hist. V. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
