- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Femte bandet. Christina (1902) /
226

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Riksstyrelsen i allmänhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 8

Christina.

dervid kunde äfven sådana ärenden öfverläggas och afgöras, som icke
behöfde förekomma vid allmän riksdag.

Derest ärenden förekomme, rörande hvilka ständernas betänkande
erfordrades, eller om regeringen hade något märkligt att dem
meddela, men sådant icke kunde ske för hastighets skull eller af andra
skäl, eller de tryggt kunde afhandlas »på allmänt samqväm», så skulle,
jemte förrbemälde embetsmän, sammankallas två af ridderskapet från
hvarje lagsaga, biskoparne och superintendenterne i Sverige och
Finland samt en fullmäktig från hvardera af städerna Stockholm, Upsala,
Göteborg, Norrköping, Åbo och Viborg.

Då det åter blefve nödigt att sammankalla allmän riksdag, såsom
till en konungs kröning eller af andra »märkliga» orsaker, skulle hela
rådet vara tillstädes, jemte grefvar, friherrar, riddare och svenner, till
laga år komne, samt biskoparne och superintendenterne, med två
prester af hvarje kapitel och en af hvarje tvänne härad, landsöfverstarne,
deras överstelöjtnanter, majorer och en ryttmästare eller kapten af
hvarje landsregemente, en borgmästare och en rådman »eller annan
förnäm borgare» från hvarje stad, samt en bonde från hvarje härad.
Ingen, som ej var bofast inom Sveriges eller Finlands af ålder
bestämda gränser, hade något ord på riksdagen.

I denna grundlag, hvilken, enligt hvad vi förut anmärkt, icke får
betraktas såsom en regeringsform i detta ords nuvarande betydelse, utan
såsom en regeringsordning, röjer sig företrädesvis ett särdeles väl
genomtänkt ordnande af statsförvaltningen i alla dess grenar och dessas
samband med hvarandra. Vi återkomma längre fram till detta
statsförvaltningssystem, med dess förtjenster och brister, samt anmärka här
i afseende å regeringsformen i allmänhet, att dess hufvudsakligaste
förtjenst var just detta system, som åt statsförvaltningen gaf sådan
fasthet, att rikets bestånd och trygghet icke vidare blefvo beroende af
regentens personlighet. Dess hufvudsakligaste brist åter var, att denna
statsförvaltning fick sådan styrka, att den lätt kunde urarta till ett
embetsmannavälde, vådligt för både konungens och folkets rättigheter
— för konungens, emedan detta förvaltningssystem var särdeles egnadt
att visa hans umbärlighet, och för folkets, emedan åt detsamma ej var
inrymd tillräcklig makt att göra sina rättigheter gällande emot
embets-mannaväldet, då i regeringsformen hvarken motionsrätt var tillerkänd
ständerna, eller uttryckligen föreskrifvet, att utskrifningar och
bevillningar endast å allmän riksdag fingo beslutas, samt det berodde
ensamt af regeringen att sammankalla riksdag.

Dessa den nya grundlagens brister böra dock ej bedömas ur vår
tids synpunkt, då alla samhällsförhållanden blifvit i så hög grad
utbildade, utan från den tids, då denna grundlag tillkom. Man har
således ingen rätt att hos dess författare eller hos dem, som
genom-drefvo dess antagande, förutsätta någon afsigt att förnärma vare sig
konungens eller folkets rättigheter. Att både Oxenstierna och alla de,
som den tiden hade något inflytande på de allmänna angelägenheterna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/5b/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free