Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Riksstyrelsen i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
och förläningsväsendet, befrämja och höja bergsbruket, handeln och
stadsnäringarna samt derigenom öka tull- och accisinkomsterna och
införa strängare kontroll så väl öfver uppbörden som till förekommande
af missbruk utaf de friheter, som voro vissa stånd medgifna.
Bergsbruket var föremål för regeringens synnerliga omvårdnad. Ett
generai-bergsamt, sedermera kalladt bergskollegium, inrättades i Februari 1637,
och dess förste president, riksrådet Carl Bonde, gjorde sig högt förtjent
om svenska bergsbrukets utveckling. För städerna och handeln
infördes nu äfven en mera ändamålsenlig och frisinnad lagstiftning.
Städernas styrelse blef bättre ordnad och stora förmåner dem beviljade,
men tillika underkastades de en strängare uppsigt från regeringens sida.
Från denna tid vunno ock de större sjöstäderna och i synnerhet
hufvudstaden en lika rask som betydande tillväxt. En ny ordning och
taxa för tullen utfärdades, och under kanslerns öfverinseende fick en
general tullförvaltare vården om tullverket, hvars inkomster inom kort
flerdubblades. Ett »collegium af commercierna» var äfven 1637 i fråga
och dess utsedde president Clas Fleming gjorde sig berömd såsom nitisk
befordrare af rikets handel och sjöfart. Äfven postverket blef nu
ordnadt, och inom länsstyrelserna, der många oordningar förekommit, skedde
betydande förändringar, i det en mängd landshöfdingar, som funnits
mindre lämplige, afskedades och ersattes med nya.
När riksdagen sammanträdde den 17 Januari 1638, begärdes
ständernas yttrande icke allenast, såsom förut varit vanligt, öfver
utskrif-ningen, som nu äskades af hvar femtonde man å krono- och
skatte-samt hvar trettionde å frälsehemman, och öfver de förut beviljade
gärdernas fortfarande, utan äfven i åtskilliga frågor, som rörde den inre
förvaltningen, såsom om kronotiondens reglering, om mått, mål och
vigt, om skogshushållningen, om utsökning af skuld m. m., hvilka
frågor regeringen eljest vanligen tilltrott sig att afgöra på egen hand. Det
tycktes som om man nu ville visa ständerna, att det icke varit af
maktlystnad, utan endast för att bespara dem besväret och kostnaden att
sammanträda, som man under det sista året företagit sig att på egen
hand eller blott efter ett utskotts hörande afgöra utskrifnings- och
beskattningsfrågor. En ny tulltaxa, ny ordning för kronotiondens
utgörande och uppbörd, ny gästgifveristadga, ordnandet af jägeristaten för
vinnande af förbättrad skogshushållning, samt åtskilliga föreskrifter för
landshöfdingarne voro frukter af dessa regeringens meddelande till
ständerna. För öfrigt gick regeringen under kanslerns ledning lika
myndigt till väga mot ständerna som mot deras utskott, tillrättavisade både
adeln och de ofrälse stånden, sände deras yttranden tillbaka med
ogillande, när de ej voro efter regeringens önskan, samt införde i
riksdagsbeslutet den 22 Februari snarare sin än ständernas mening.
Kriget i Tyskland, hvilket, så ärofullt det än i allmänhet var för
de svenska vapnen, likväl tillika utgjorde ett ständigt hinder för
införande af jemvigt mellan statsinkomsterna och statsutgifterna, röjde äfven
under året 1638 denna menliga inverkan och det i högre grad än under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
