Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Riksstyrelsen i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Christina.
troliga vänskap, hvilken var rådande mellan honom och den unga
drottningen och som lätt kunde hos båda öfvergå samt hos honom
redan syntes hafva öfvergått till en ömmare känsla. Det var tydligen
farhågan härför och för giftermålsplaner från pfaltziska slägtens sida,
som föranledde regeringen att vid 1642 års riksdag företaga till
behandling frågan om syskonbarn kunde tillåtas att ingå äktenskap.
Kanslern yrkade ovilkorligt förbud häremot och understöddes af
biskoparna, med den nye erkebiskopen Paulinus i spetsen. Skytte åter
sökte ur bibeln och äfven på andra grunder försvara dylika äktenskap,
och frågan hänsköts till lagkommissionen, som tillstyrkte medgifvandet
af dessa äktenskap, ehuru dertill skulle fordras särskild tillåtelse. I
allmänhet visade nu det rådande partiet inom regeringen och rådet en
påtaglig afvoghet mot den unge pfaltzgrefven. Man vägrade honom
hvarje anställning här hemma och, när fråga var om att låta honom
begifva sig till hären och der få öfvertaga ett befäl, hvilket tillstyrktes
af Brahe, afrådde kanslern samt varnade för hvarje inblandning från
regeringens sida i den pfaltziska slägtens angelägenheter. Johan
Casimirs kända förbindelser med den lägre adeln och de ofrälse stånden,
samt farhåga att i hvarje medlem af den pfaltziska slägten, som
in-toge Sveriges tron, finna en fiende till högadeln, synas hos
Oxenstierna och hans anhängare varit anledningen till deras ända från
början visade afvoghet mot denna slägt, och denna afvoghet tycktes
ytterligare ökas allt efter som Carl Gustaf röjde egenskaper, antydande att
han kunde blifva en allt farligare motståndare. Sjelf trodde Carl
Gustaf ett förslag af rikskansleren att få sin yngre son Erik förmäld med
drottningen vara orsaken till den köld, som visades honom. För
tillfället hade denna köld ingen annan verkan än ökadt misstroende hos
drottningen mot det rådande partiet. Tillåtelse lemnades den unge
pfaltzgrefven att under Torstenssons ledning få begynna sin
krigarebana, 1,000 rdr gåfvos honom af riksförmyndarne i handpenningar och
tvänne kronans fartyg utrustades för att öfverföra honom till Tyskland.
Den vigtigaste frågan under året 1643 var förslaget om ett krig
mot Danmark, hvilket gaf anledning till utlysande af en riksdag, som
hölls i Stockholm från den 10 Oktober till den 20 November.
Ständernas beslut i fråga om kriget utföll efter regeringens önskan, och lika
litet det tyska kriget i allmänhet var gilladt inom Sverige, lika lifligt
blef nu intresset för ett krig mot Danmark, hvartill medel bereddes
och rustningar skedde med en beredvillighet, som bildade en påtaglig
motsats till de många svårigheter regeringen mött vid sina
framställningar rörande fortsättning af kriget i Tyskland. Lars Kagg inom
krigskollegium och Clas Fleming vid amiralitetet hade ock under de
senare åren utvecklat sådan verksamhet, att Sverige hade den bäst
rustade här och den starkaste flotta, det sedan lång tid tillbaka egt.
Det vigtigaste beslut, som för öfrigt vid denna riksdag fattades, var
att tillerkänna drottningen full myndighet vid fylda 18 år, i stället att
Norrköpings arfförening väl bestämde regents myndighetsålder att in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
