Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Dess utbildning från äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigsväsendet.
253
Det af adeln uppsatta rytteri eller den så kallade adelsfanan
be-fans likväl redan under Gustaf I:s regering och ännu mera under
hans efterträdare otillräckligt för landets försvar. Derföre gjordes ock
tid efter annan försök att erhålla förstärkning deri, dels genom
värf-ning af utländska ryttare, dels och företrädesvis genom förlänande af
åtskilliga förmåner åt inhemske. Så uppsatte Gustaf I flera »fanor» af
»besoldningsryttare», så kallade emedan de erhöllo årlig sold jemte
underhåll och några andra förmåner. Hans närmaste efterträdare åter
sökte förmå besutne bönder att emot afdrag å räntan och åtnjutande
af åtskilliga andra fördelar göra tjenst såsom ryttare, hvarigenom de
så kallade landsryttarne bildades, och slutligen blefvo genom
författningar, utfärdade under Carl IX:s och Gustaf Adolfs regeringar, ryttarne
försedde med kronohemman, jemte årlig lön och några andra förmåner,
hvarigenom det så kallade äldre indelningsverket för rytteriet infördes.
Fanan, som förut uppgått till 300 à 400 man, bestämdes nu till 120,
och rytteriet fördelades i regementen, som förlades i vissa landsorter,
efter hvilka de benämndes. Så upptager 1634 års regeringsform, utom
adelns rusttjenst eller adelsfanan, hvars öfverste skulle vara bosatt i
Sverige och öfverstelöjtnanten i Finland, fyra svenska indelta
ryttareregementen, nemligen Uplands, Vestmanlands, Nerikes och Vermlands
under en öfverste, Vestgöta och Dals under en, Smålands och Ölands
under en, samt Östergötlands och Södermanlands under en, äfvensom
3 finska, Finlands inom Åbo län, Tawastlands och Nylands inom
landskapen af samma namn samt det Karelska regementet inom Viborgs
och Nyslotts län, hvartdera af omkring 1,000 man, utom adelsfanan,
som utgjorde omkring 400 man.
Under tiden hade äfven fotfolket fått en motsvarande organisation.
Under förra hälften af sin regering begagnade Gustaf I för det mesta
värfvade utländska trupper, som vanligen antogos för någon kortare
tid eller för något visst krigsföretag och derefter afskedades; men den
stora kostnaden för deras underhåll, så väl som deras ofta visade
tygel-löshet och bristande pålitlighet, gjorde det nödvändigt att efter hand
ersätta dem med en inhemsk här. På konungens förslag beslöto
ständerna vid riksdagen i Vesterås 1544, att i Småland hvar femte och i
de andra landskapen hvar sjette, men i högsta nöd hvarje man skulle
vara beredd att följa till afvärjande af fiendtligt öfvervåld. Härmed
var grunden lagd för införande af en stående inhemsk krigshär, hvilken
upprättades dels genom värfning och dels genom utskrifning. Vid slutet
af konung Gustafs regering uppgick fotfolket till 549 tyska och 12,934
inhemska knektar samt rytteriet till 296 tyska och 1,379 inhemska
ryttare.
Utskrifningssystemet fortsattes sedermera under Erik XIV:s och
Johan III:s regeringar, då företrädesvis bondsöner, legodrängar samt
tjenstlöst och kringstrykande folk utskrefvos till krigstjenst; men mot
slutet af Johan III:s regering öfvergick man till en utskrifning efter
gårdatal, då genom en af konungen i förening med hertig Carl och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
