Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Dess utbildning från äldre tider - Det äldre indelningsverket - Krigsmaktens styrka vid åtskilliga tidpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Christina.
riksens råd beslutad författning af den 27 Februari 1591 förordnades,
att inom hela landet 20 gårdar i allmänhet, men uti gränsorterna 30
gårdar, frälse, skatte och krono, skulle till rikets tjenst uppställa en
varaktig ung karl samt förse honom med kläder och beväring,
hvarefter konungen ville honom försörja.
Med Carl IX:s anträde till regeringen erhöll svenska
krigsförfattningen en större utveckling. På hans förslag beslöts vid riksdagen i
Linköping 1600, att ett visst antal ryttare och knektar skulle i hvarje
landsända på rikets bekostnad årligen och stadigt hållas till det antal,
som i deröfver upprättad ordning bestämdes. När krigsfolket icke var
uppbådadt, skulle det hafva lön och uppehälle af kronans räntor och
uppbörd, men, då det uppbröt mot fienden, underhållas af det
landskap, hvarifrån det uppfordrades, med så mycket munförråd, som
behöfdes för den tid manskapet låge i fält.
Fotfolket i denna stående här anskaffades fortfarande genom
utskrifning, hvilken enligt 1602 års riksdagsbeslut skulle verkställas så,
att, sedan det vapenföra manskapet i hvarje gård, större eller mindre,
blifvit upptecknadt, skulle af tio gårdar från den, som hade mesta
folket, uttagas en varaktig karl till knekt; men vid utskrifningens
verkställande tillades, att för samma tio gårdar borde ytterligare antecknas
en karl, som finge blifva hemma och sköta sitt arbete, men skulle vara
redo, när han behöfdes, hvarigenom således en reserv bildades för att
ersätta det manskap, som under kriget gick förloradt. Sedermera efter
1610 års riksdag, hvarvid allmogen åtog sig en utskrifning af 25,000
man samt adeln medgaf, att en karl finge uttagas af hvar tionde
frälsegård, förordnade konung Carl, att alla under landsfänikorna hörande
knektar, som ej hade egna hemman, skulle tilldelas smärre gårdar af
2 tunnor spanmål eller ett pund smör i ränta, hvilka de skulle hafva
fria från årlig skatt och alla utlagor, som utgingo genom bevillning,
hvarmed sålunda det äldre indelningsverket var för fotfolket infördt.
Systemet fortsattes af Gustaf Adolf och utsträcktes ytterligare så,
att alla knektar skulle vara bosatta på kronans jord. Derigenom
föreskref konungen i sina den 15 Juli 1621 utfärdade krigsartiklar, att
ingen knekt finge antagas eller afskedas på annat sätt än vid mönstring
af dertill förordnade mönsterherrar, samt att hvar och en skulle tjena
i 20 år, om han icke vore sjuk eller förlamad eller hade varit med på
tio tåg. Man sökte på detta sätt bereda landet en stamtrupp af
bofasta, pålitliga män, lönade af kronans räntor och i fredstid brukare af
hennes jord, men under lång tjenstetid öfvade för kriget och vid
afgång ersatta genom utskrifning efter gårda tal. Man erhöll härigenom
en duglig här, hvars underhåll var för landet så litet betungande, som
under dåvarande förhållanden var möjligt, och hvilken, när den ej
behöfdes till landets försvar, kunde med sitt arbete bidraga till dess
ekonomiska förkofran.
Vi hafva i näst föregående del lemnat en öfversigt af svenska
krigsväsendets utbildning under Gustaf Adolfs regering och tillägga här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
