Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Krigsmaktens styrka vid åtskilliga tidpunkter - Utskrifningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigsväsendet.
253
förlades tillsammans inom hvar sina landskap eller län, härad och
socknar.
Enligt 1634 års regeringsform skulle fotfolket utgöras af 20
regementen, hvaribland 13 svenska: Uplands och Södermanlands i
landskapen af samma namn, första Vestgöta inom Skaraborgs län, andra
och tredje Vestgöta inom Elfsborgs län och Dal, första Smålands inom
Kronobergs och Jönköpings län, andra Smålands i Kalmar län och å
Öland, Dalregementet i Dalarne och Bergslagen, Östgöta i
Östergötland, Helsinge i Helsingland och Ångermanland, Vestmanlands i detta
landskap, Norrlands i Norr- och Vesterbotten samt Vermlands i
Nerike och Vermland. De öfriga 7 regementena voro finska, nemligen:
första finska inom Åbo län, andra finska i Satakunda,
Tavasterege-mentet i Tavastland, två Karelska regementen inom Viborgs län och
Savolax, Nylands inom detta landskap samt Österbottens inom
landskapet med samma namn. Hvartdera af dessa regementen bestod af
omkring 1,200 man. Sedermera tillkommo under loppet af året 1636
tre nya regementen fotfolk.
Manskapet vid dessa regementen anskaffades genom utskrifning,
hvilken skedde efter gårdatal till år 1627, då man för att erhålla en
större styrka återgick till det äldre utskrifningssättet efter mantal
(huf-vudtal), hvarigenom ock till en början mera manskap utskrefs. På
riksdagen i Stockholm i Januari samma år medgåfvo ständerna, att
hvar tionde man på krono-, skatte- och frälsehemman samt på preste-,
fogde- och andra dittills fria gårdar skulle utskrifvas till krigstjenst,
hvarvid tillgick så, att, efter det mantalslängder eller förteckningar
öfver hela den manliga befolkningen mellan 15 och 60 år inom hvarje
socken blifvit af presterskapet och kronobetjeningen upprättade,
samlades allmogen inom hvarje härad å utsatt dag och mötesplats, då i
närvaro af häradshöfdingen, nämnden och kronobetjeningen de
utskrif-ningsskyldige indelades i rotar af tio man hvardera, dock så att folket
från adelns frälsehemman roterades för sig, från krono- och
skattehemman för sig samt för prestgårdar för sig. Dervid blefvo likväl
inhy-sesfolk, »gångande embetsmän» (kringvandrande handtverkare), »löska
karlar» m. fl., hvilka saknade fast bostad eller icke tjenade för årslön,
ej upptagne, emedan de enligt då gällande författningar voro
sjelf-skrifne till krigstjenst. Fritagne voro, inom den nämnda åldern,
endast adelns gårdstjenare samt vapenföra personer. Af hvarje rote
ut-togs en frisk och stark karl mellan 18 och 30 år, hvarefter det
ut-skrifna så väl som det äldre manskapet mönstrades af tillförordnade
mönsterherrar och, sedan denna mönstring var förrättad, inträdde i
tjensten. Hvar rote hade att förse sin utskrifne med kläder och
vapen, hvartill de öfrige inom roten borde till honom sammanskjuta
rotepengar, hvilka först utgjordes med 18 daler, men sedermera
nedsattes till hälften. Det var den utskrifne tillåtet att för sig lega annan
karl, så framt denne vid mönstringen godkändes.
Sedermera fortgingo utskrifningarna en längre tid efter hufvudtal,
Starbäck e. Bäckström, Btr. ur Sv. HUt, V. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
