Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Utskrifningen - Artilleriet, fortifikationen m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
men i följd af dels den vapenföra befolkningens aftagande antal, då
utskrifning skedde i det närmaste hvarje år, dels de lindringar och
undantag från skyldighet till krigstjenst, som voro medgifna adeln,
presterskapet och kronans tjenare, dels ock hvarjehanda underslef, då för
vänskap eller mot kontant erkänsla ur förteckningarna uteslötos flera,
som bort der upptagas o. s. v., blef manskapet, som på detta sätt
erhölls, för hvarje år allt fåtaligare, så att det från 15,000 man nedgick
ända till 2,000. Man fann sig häraf föranlåten att återgå till
utskrifning efter gårdatal för att med säkerhet kunna påräkna en bestämd
styrka. Efter denna grund hade ock i vissa landskap, såsom
Gestrikland, Helsingland, Medelpad och Ångermanland, utskrifningen hela
tiden varit verkstäld, och genom Per Brahes försorg blef detta
utskrif-ningssätt äfven infördt i större delen af Finland. Härefter förekom
frågan om införande af utskrifning efter gårdatal äfven i öfriga delar
af riket vid 1641 års utskottsriksdag och bragtes till afgörande vid den
allmänna riksdagen 1642. Den föreslagna förändringen rönte
motstånd både af adeln ooh bondeståndet, men slutligen medgafs, att en
soldat skulle uppställas för 20 frälsegårdar, för 10 krono- eller skatte-,
samt för 10 prestgårdar. Längderna skulle för hvarje härad upprättas
af häradshöfdingen, länsmännen och nämnden, men presterskapets
befattning dermed upphörde. Från denna utskrifning voro dock fritagna
adelns sätes- och afvelsgårdar, ödeshemman och nybyggen samt dess
enskilda tjenares torp, alla ryttarehemman, de krigsbefäls- och
knektehemman, som brukades af innehafvarne, samt alla särskildt
privilegierade hemman och socknar. Detta utskrifningssätt visade sig snart ega
väsentliga fördelar, då flera missbruk, som vidlådit det förra, här ej
kunde förekomma, samt bättre och pålitligare folk än förut erhöllos
och härens styrka kunde med mera säkerhet beräknas.
Ett från förhållandet i de öfriga delarna af riket afvikande sätt
att uppställa krigsfolk egde rum i Dalarne, der sedan äldre tider var
införd en ständig rotering, så att samtliga socknarna der uppsatte en
styrka af 1,400 man, hvars fördelning blef bättre jemkad år 1635. Det
vanliga var att fyra bönder förenade sig om uppställande af en soldat.
Vi hafva här ofvan visat huru rytteriet uppsattes medelst
rustning, dels af adeln, dels för kronans räkning, i hvilket senare fall
ryt-tarne försågos med kronohemman och voro indelta likasom fotfolket,
med den skilnad likväl att ryttarne ej anskaffades medelst utskrifning,
utan genom frivillig uppgörelse.
För artilleriet och en del af flottan antogs manskapet genom
värmning, hvarmedelst ock flera regementen, så rytteri som fotfolk,
uppsattes för hvarje särskildt krig samt för det mesta bestodo af utiändingår.
Värfning skedde så utom som inom riket medelst öppet
värfnings-patent, och stundom försågos äfven värfvade inhemska soldater med
hemman, likasom de indelta.
Fortifikationen stod under ledning af en generalqvartermästare och
12 ingeniörer. Dessutom fans ett slussbyggareregemente af 150 man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
