- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Femte bandet. Christina (1902) /
262

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Amiralitetskollegium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 8

Christina.

Likasom krigsrådet skulle äfven amiralitetet hafva tillsyn öfver dit
anslagna räntor, att de efter räknekammarens anordning blefve inkrafda
och utdelade, men intetdera kollegiet drista sig till någon disposition
af kronans räntor eller hemman, utan denna alltid ske genom
räknekammaren. Dock fingo de till regeringen ingifva förslag å erforderliga
räntor eller hemman, då regeringen ville gifva kammaren den
föreskrift, som fans nödig.

Under de båda första åren kom emellertid amiralitetskollegiet, lika
litet som krigskollegiet, till någon stadga. Väl uppgjordes af
riksamiralen, i förening med Clas Fleming, redan 1634 ett förslag till
instruktion, men rådet uppsköt föredragningen deraf till kanslerns hemkomst.
Dock underkastades amiralitetskollegium dessförinnan en lika sträng
granskning som krigsrådet, och beträddes dervid med ännu värre
förseelser än detta. Räkenskaper så väl som rullor öfver folk, aflöning
och utredning m. m. saknades eller befunnos i största oreda. I
afseende på kollegiets rättsskipning anmärktes, att uppgift ofta saknades
om bisittarnes namn, om det tillämpade lagrummet, om motiven och
om domens befordrande till verkställighet; att fiskalen stundom suttit
som domare; att domstolen ofta utgjorts endast af tre underordnade
personer, som till och med tillvällat sig benådningsrätt o. s. v., och
totalomdömet blef att amiralitetet »stått sig slätt i examen».

Närmaste följden blef förordnandet af en lagfaren man till
com-missarius och sekreterare, hvilken tillika skulle vara bisittare i kollegiet
och särskildt hafva befattning med rättegångsärendena. Tillika beslöts
instruktionens öfverseende, och så tillkom en ny instruktion, sannolikt
från året 1636 och troligen författad af Adler Salvius, lika som den
för krigskollegium, med hvilken denna har mycken likhet både till
uppställning och innehåll. Den upptager kommissarien bland kollegiets
sex bisittare, men blott tre viceamiraler. En »riksadjutant»
omnämnes såsom biträde åt riksamiralen. Angående tjenstemäns tillsättande,
sessionerna och ärendenas behandling stadgas detsamma som i
instruktionen för krigsrådet, samt om rättsskipningen och rättegångssättet
ungefär detsamma. Amiralitetet ålades att hvarje vår och höst
inkomma till regeringen med ett skriftligt betänkande öfver flottans tillstånd.
Denna så väl som dithörande sjöfolk indelades i tre amiralskap och
regementen, med hvar sin öfver- och underamiral, samt med vissa
landskap och städer fördelade på hvartdera amiralskapet.
Regementenas och kompaniernas storlek bestämdes och föreskrifter meddelades
för öfning, mönstring, aflöning, redovisning m. m.

Amiralitetets rättsskipning blef sedermera närmare bestämd genom
de af regeringen den 20 April 1644 utfärdade sjöartiklarna. Enligt
dessa skulle konungsdom skipas af riksamiralen och de tvänne
riks-amiralitetsråden, med ett antal officerare efter sakens beskaffenhet.
För denna domstol kunde riksamiralen sjelf stämmas, om han
förorättade en underordnad.

Att amiralitetskollegiet sedermera utvecklat en för riket gagnelig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/5b/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free