- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Femte bandet. Christina (1902) /
267

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Kansliet och landtstyrelserna - Kansliet - Fattigvården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kansliet och landtstyrclserna.

il I

ordet i konungens namn, der så behöfves, såsom ock hålla riktighet på
bref och acter, som utgå och af konungen undertecknats».

Under kansliet såsom förvaltningsverk hörde i främsta rummet
utrikes ärenden och den personal, som för deras skötande användes så
väl inom sjelfva kansliet som i egenskap af sändebud hos främmande
makter. Vidare hela stadsväsendet, med handelskompanier, skrån,
handtverk m. m., samt dessutom hospital, fattigvård, förmyndareväsendet,
skjuts- och postinrättningarna, akademier och skolor, samt slutligen allt
rörande landtstyrelserna, hvilket ej var särskildt anförtrodt åt något
annat kollegium.

För handläggningen af dessa mångfaldiga bestyr måste kansliets
personal mer och mer ökas. Den utgjordes mot förmyndarestyrelsens
slut af 3 rikskansliråd, en hofkansler, 2 statssekreterare, 3 svenske
sekreterare med hvar sin registrator, kanslist och kopist, 2 svenske
undersekreterare och en tysk sekreterare med 3 kanslister, 2 referendarier,
en aktuarie, en antiquarie och en historiograf, förutan arkivet med
en sekreterare och 5 tjenstemän. Dit hörde äfven sedan 1638 några
tyska hofråd, som varit använde i Tyskland för hvarjehanda
diplomatiska värf, men sedermera der blifvit obehöflige och nu vanligen fingo
afgifva betänkanden öfver politiska eller juridiska frågor rörande tyska
förhållanden.

Inom kansliet hade kanslern mesta nyttan af några uppkomlingar,
dem han framdragit, såsom hofkanslern Adler Salvius, statssekreterarne
Lars Grubbe och Johan Liljeström, samt de från Upsala universitet
inkallade professorerna Gyllenklou, Björnklou och Behmer, hvaremot sjelfva
rikskansliråden och andra i kansliet anstälde personer af högadeln synas
visat mindre verksamhet, ehuru kanslern gjorde sitt bästa att till
diplomatiska värf uppmuntra högadlige ynglingar genom deras anställande
såsom auskultanter dels i kansliet och dels i rådet. Det var ock först
under förmyndarestyrelsen som stadigvarande svenska beskickningar
vid utländska hof anordnades.

Vi återkomma längre fram till Sveriges diplomatiska förhållanden
vid denna tid, likasom till stadsväsendet och undervisningsväsendet,
som äfven stod under kansliets inseende, men skola här kasta en blick
på några öfriga af dess mångartade bestyr.

Fattigvården erhöll under förmyndarestyrelsen betydande
förbättringar. Gustaf Adolf hade redan 1624 uppgjort ett storartadt förslag
att ställa den under statens vård, och i öfverensstämmelse dermed
intogos ock föreskrifter i 1635 års landshöfdingeinstruktion, men
verkställigheten hindrades af brist på medel, och från presterskapet hördes
ofta klagomål öfver tiggeriets tilltagande. Då det i synnerhet öfvades af
stympade krigsmän eller enkor och barn efter fallne krigare, sökte
regeringen bereda sådana understöd af allmänna medel genom inrättande
af krigsmanshus, ett i Vadstena och ett i Finland, hvarom beslut
fattades 1637 och hvartill anslogs hvar fyrationde tunna krono tionde inom
Götaland och halfva Finland. Dock kom endast krigsmanshuset i Vad-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/5b/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free