Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Statshushållningen - Kronogodsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Christina.
annan familia till regementet, så ogillar den kongl. maj:ts bref och
revocerar godsen under kronan igen». Man finner ock att Gustaf Adolf
bortskänkt kronohemman och skatteräntor för en årlig ränta af 191,074
daler silfvermynt, motsvarande ett kapitalvärde af omkring 6 1/2
millioner daler silfvermynt, samt att de bortgifna hemmanens antal utgjort
omkring 7,800, men huru många af dessa voro krono och huru många
skatte, finnes icke uppgifvet. Dessutom blefvo under de första tio åren
af Gustaf Adolfs regering en mängd kronohemman förpantade, hvarvid
beräknades, att långifvarne skulle af de förpantade godsen erhålla 10
à 12 procent å lånesumman; men då denna ränta syntes alltför hög
och de pantförlänade egendomarna dessutom blefvo illa medfarna under
pantförskrifningstiden, ansåg konungen det vara för staten fördelaktigare
att försälja kronohemman och skatteräntor, då högre köpeskilling erhölles
och de försålda hemmanen äfven bättre sköttes. På detta sätt
afytt-rades omkring 1,100 hemman med årlig ränta af 26,685 daler s. m.
för en köpeskilling af 875,885 daler s. m., så att under Gustaf Adolfs
regering vid pass 8,900 hemman med årlig ränta af 217,759 daler s. m.
blefvo kronan afhända.
Vi hafva nyss nämnt, att Oxenstierna omfattat samma
statshushållningssystem och att båda ansågo det vara bättre att afyttra
kronogods samt i möjligaste mån öka de indirekta skatterna än att höja de
direkta, hvilka redan kändes alltför tryckande och ej kunde stegras ulan
att framkalla betänkliga utbrott af missnöje. Systemet fortsattes
således äfven under förmyndarestyrelsen och en stor mängd kronogods
af-händes genom förläning, försäljning, förpantning, byte samt i följd af
de adeliga previlegierna.
Genom förläning med full egande rätt eller till evärdeligt frälse
(allodiala donationerj, hvilket var både i Norrköpings beslut 4604 och
i 1634 års regeringsform uttryckligen förbjudet, afhändes under
förmyndarestyrelsen kronogods af 12,437 daler s. m. ränta, och under de
vilkor, som i Norrköpings beslut voro föreskrifna, förlänades
kronohemman af 56,324 daler s. m. ränta. Dessutom skedde åtskilliga
förläningar för lifstid, eller på viss utsatt tid, eller på behaglig tid samt såsom
lön för befattning i kronans tjenst, i hvilket sistnämnda fall förläningen
ej innehades längre än befattningen. I sin redogörelse år 1644 hafva
riksförmyndarne anfört såsom skäl för de förläningar, hvilka de i strid
mot regeringsformen medgifvit, att de haft »det svåra oproportionerade
kriget med tom skattkammare på halsen», hvarunder krigsfolket, så det
inländska som det utländska, icke kunnat få sin sold samt derföre dels
sökt afsked och betalning, dels belöning för gjorda tjenster, hvartill
kommit att salig konungen före sin död gifvit löften om förläningar åt
ett stort antal personer, som fordrade dessa löftens uppfyllande.
Dessutom fick man ej låta den mening inrota sig, att man måste tjena
svenska kronan för intet, och icke heller var det rådligt att göra dem
missnöjda, hvilka man dels med lock och dels med pock måst truga
att tjena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
