Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Statshushållningen - Kanalväsendet - Kommerskollegium - Förslag till en lånebank - Ordnandet af rikets mått, mål, vigt och mynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
Christina.
väl kanalarbeten som strömrensningar företogos, samt i synnerhet en
mängd omfattande undersökningar rörande dylika arbeten, hvilka dock
sedermera ej kommo till verkställighet. Så fullbordades Hjelmare
kanal 1640, slussen vid Söder ström i Stockholm och vid Lilla Edet nära
Trollhättan 1642, en slussbyggnad verkstäldes mellan Falun och sjön
Runn, Nänninge sund i Roslagen och Arboga å upprensades m. m.,
hvarjemte undersökningar skedde rörande förbindelser mellan Vettern
och Venern, mellan Vettern och Hjelmaren samt mellan Vettern och
Norrköping, äfvensom rörande en kanal vid Trollhättan, för att göra Göta elf
segelbar, samt rörande åtskilliga kanalanläggningari Vermland och Dalarne.
Då inseendet öfver bergverken och kanalväsendet skildes från
räk-nekammaren, var man äfven betänkt att inrätta ett särskildt
embets-verk för uppsigten öfver handeln och näringarna. I November 1637
utfärdades fullmakt för ett »collegium af commercierna», med Clas
Fleming till president samt statssekreteraren Lars Grubbe och
generaltullförvaltaren Mårten Leijonskiöld till assessorer. Enligt det af Grubbe
uppsatta förslaget till instruktion skulle detta kommerskollegium förestås
af ett riksråd, två adelsmän, general tull förval tåren och en erfaren
köpman, med uppsigt öfver alla handelsförhållanden,
kommunikationsanstalter, banker, kreditväsendet m. m. Det kom emellertid icke under
förmyndarestyrelsen i någon egentlig verksamhet, men den 2 Augusti
1651 blef en fullständig instruktion utfärdad för kommerskollegium,
som skulle hafva »inspektion på alla navigations, commerciers och
manufakturers befordring i Sverige och dess underlydande provinser».
Vi hafva här ofvan visat huru Oxenstierna omfattat friare och
sundare åsigter i afseende å handeln och näringarna, än som
tillämpades i något annat land då för tiden, och huru han gjorde allt för
att hos oss befordra handelns och näringarnas utveckling.
Ett bland medlen härtill var införandet af en lånebank, hvartill
Riga uppmuntrades 1638 och Stockholm 1644. Då borgerskapet
syntes befara att regeringen skulle »slå sin hand deri», yttrade kansleren,
att till betryggande häremot borde banken af samtliga riksens ständer
privilegieras — åter en framtidstanke bland de många vi redan hos
Oxenstierna anmärkt. Hans förslag gick ut på att upprätta en
lånebank, som tillika skulle vara en sparbank, der en och hvar skulle kunna
insätta penningar på minst ett år mot 8 procents ränta, samt erhålla
lån på minst ett halft år mot 1 o procents ränta och pant eller borgen.
Banken skulle inrymmas i riddarhuset samt förestås af ett riksråd, en
ledamot af adeln och en af Stockholms magistrat. Tiden var likväl
ej gynsam för dylika förslag, och någon bank kom ej till stånd under
förmyndarestyrelsen, men planen var dock ett frö, utsådt för framtiden.
En annan åtgärd för rörelsens lättande var införandet af en
likformig ordning för mått, mål och vigt, hvilket skedde vid 1638 års
riksdag, då för mått och mål lades till grund Stockholms tunna samt för
vigt den i Örebro brukliga, hvarvid tillika föreskrefs, att vågskål skulle
begagnas i stället för pyndare och betsman. Borgerskapet hade emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
