Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Finland - Ingermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Christina.
ny högskola i Åbo, samt flera förbättringar i skolväsendet i allmänhet,
anmärker om landshöfdingarne, att Magnus Nieroth i Keksholms län
gick sin tjenst väl igenom och var en from och saktmodig man; att
Arvid Horn ock »begynte beflita sig» att lefva efter den för
landshöfdingarne utfärdade instruktionen, men var »något för from»; beklagar,
att de båda andra landshöfdingarne voro »med elaka, försumlige och
odugse fogdar och lagläsare besvärade», samt föreslår härefter åtskilliga
förbättringar så väl i landtstyrelserna som i utskrifningssättet och i
samfärdseln inom särskilda delar af landet, äfvensom anläggning af nya
städer och vidtagande af hvarjehanda åtgärder för befordrande af
landets förkofran. Berättelsen slutar med en karakteristik af finska
folklynnet, som väl kan förtjena anföras. Folkets seder och bruk, heter
det der, äro som de en rund tid mest varit hafva; att de icke bekymra
sig om att ega mera än de kunna strax förtära. Lättja och
dryckenskap taga dagligen till, synnerligast den senare, hvilket mest förorsakas
af bränvins otidiga och öfverflödiga brukande, så att snart sagdt ingen
finnes, qvinna eller man, ung eller gammal, som icke super bränvin,
sent och bittida. Vore godt, om man förbjöde dess införande, så att
apotekarne i städerna hos sig allena det behölle för ett medikament,
sjukt folk till godo. Underligt är, att när denna nation kommer
annorstädes och till Sverige, arbetar en så mycket som tre andre, och de
äro snälle om sig både i ett och annat; men här hemma hafva de
fast en annan natur. Man skall om vintern, hvarken i frost eller tö,
sällan finna någon notevak, mindre dem som fiska, ehuru så många
fiskesjöar allestädes finnas, der en man kunde hafva sin föda, utan en
och hvar lefver här hellre i sitt pörte, dädan han sällan går ut på sitt
skjuteri, med mindre han föres i dagsverken eller skjutsfärd, förtärande
allt, hvarmed han skulle befrämja sitt bo. Icke heller vilja de gerna
till något handtverk, hvartill de dock äro beqväma, mer än någon
annan nation. Utmed sjökanten är folket dock flitigare och mera
drifvande än de andre uppe i landet. Att böta de ofvanbemälda felen
så väl hos dem som bjuda som hos de der lyda skola, att upprätta
ett gudligare, skickligare och bättre lefverne, finnes intet annat medel,
näst Guds välsignelse, den der en moder är för alla lands goda politie
och förkofring, än man söker alla utvägar att skaffa godt folk, som
andra bjuda och med goda exempel förmå, hvilket förmedelst en
aca-demiæ upprättelse hastigast och beqvämast ske kan, ty hon föder först
ett gudeligt lefverne af sig, drager sina beqvämaste subjecta utaf
åtskilliga orter hem i landet igen och uppeggar mången till bokliga
konster och annat ärligt lefverne.
Regeringen gick ock beredvilligt Brahes önskningar till mötes och
den af honom så varmt förordade akademien invigdes i Åbo den i?
Juli 1640. I allmänhet utgör denna tid begynnelsen till ett nytt
tidehvarf i Finlands samhällsskick och hela kultur.
Jngermafiland betraktades såsom ett med Sverige och Finland
in-förlifvadt landskap, dock utan att dess befolkning, såsom den finska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
