Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Riksdagen 1634 - Utskottsriksdagen 1635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Christina.
gemål utan efter och med riksens råds och ständers frivilliga råd och
samtycke. Förmyndarne ålades att låta sig vårda om drottningens
uppfostran, med hennes moders bistånd, hvars lifgeding af ständerna
bekräftades. En allmän utskrifning af hvar femtonde man å krono- och
skatte- samt hvar trettionde å frälsehemman, äfvensom båtsmän af
städerna till vanligt antal, beviljades för följande året. Likaså beviljades
utom de vanliga skatterna för denna gång en utomordentlig
boskapsskatt att under året 1635 utgå öfver hela riket, i städerna så väl som
på landet, efter samma värdering, som då denna skatt först beviljades.
Äfven afstod adeln för ytterligare tvänne år sin tullfrihet. Utrikes
angelägenheterna lemnades åt regeringen att med riksens råds råde sköta,
såsom för drottningen och fäderneslandet funnes nyttigt och nödigt.
Vidare uppdrogs åt regeringen att med riksens råd, biskoparne och
presterskapet aftala om ett allmänt consistorium samt en för hela riket,
de tyska så väl som de svenska församlingarna, gemensam kyrko- och
skolordning. Slutligen öfverlemnades ock åt regeringen att utfärda en
ny skjutsfärds- och gästningsordning till förekommande af egennyttiga,
egenvilliga och allmogen betungande gästningar och skjutsfärder.
Så slutade denna riksdag, den vigtigaste, som på många år hållits
i Sverige. De under närmast följande åren voro af mindre betydenhet,
åtminstone i politiskt hänseende.
En utskottsriksdag hölls i Stockholm från den 10 Mars till den 3
April 1635, hvarvid ett öfverläggningsämne förekom, hvilket för sin
grannlaga beskaffenhet meddelades endast de närvarande
landshöfdingarne och biskoparne. De uppkallades i rådet och blefvo der
underrättade om de bekymmer, enkedrottningen beredt regeringen genom sitt
oförstånd och sitt underliga lynne samt synnerligast genom den
skadliga vändning den unga drottningens uppfostran tagit, då hvarken rådet
fick dermed befatta sig eller läraren och hofmästarinnan göra sin
skyldighet, emedan de i unga drottningens närvaro förtalades och hon
lärdes att förakta allt svenskt. Äfven talades om enkedrottningens
misshushållning, hennes oförståndiga förfarande med lifgedinget och det
dertill hörande Gripsholms slott m. m. De tillkallade visade ingen
synnerlig lust att befatta sig med detta ärende, dock uttalade sig
leda-möterne af adeln för drottningens skiljande från modern, och biskoparne
erbjödo sitt bistånd att söka öfvertala enkedrottningen till eftergifvenhet.
Alla erkände rådets rätt att i nödfall göra sin myndighet gällande, och
i det af båda ståndens ledamöter gemensamt afgifna betänkande
yrkades nödvändigheten att anordna drottningens uppfostran så, att hon
lärde sig älska och ära sina undersåtar efter hvars och ens stånd och
värde, tala väl om fäderneslandets närvarande regering, respektera sina
förmyndare och riksens råd samt bete sig mildt och nådigt mot alla
undersåtar och bibehålla hvar och en vid dess lagfångna frihet. I
sådant hänseende vore det nödigt att förordna henne sådana hofmästare,
hofmästarinnor och præceptorer, som icke allenast förstode och visste
huru en drottning till själ och kropp bör rätt formeras, utan ock vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
