Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Riksdagen 1643 - Riksdagen 1644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 Christina.
jades utskrifning för åren 1644 och 1645 på samma vilkor och efter
samma beräkningsgrund som vid sista riksdagen. Likaså beviljades
spanmålsskatten efter samma grunder som förut, med löfte om dess
fördubblande, i fall god årsväxt inträffade under året 1644; men den
vid förra riksdagen på försök medgifna skatten för skjuts och gästning
åt kronans bud och tjenare med flera blef tills vidare uppskjuten och
instäld.
Nästa riksdag, den sista under förmyndarestyrelsen, öppnades i
Stockholm den 8 Oktober 1644. Henrik Fleming var åter
landtmarskalk, erkebiskop Paulinus talman för presteståndet, borgmästaren i
Stockholm Per Gavelius för borgareståndet och Erik Matsson för
bondeståndet. Första punkten i regeringens proposition handlade om
drottningens tillträde till regeringen och den försäkran hon dervid borde
afgifva; de följande om kriget och underhandlingarna i Tyskland samt
om det nya krig, hvartill Danmark gifvit anledning, jemte erinran att
stora tillgångar behöfdes till bådas utförande.
Första punkten i denna proposition föranledde ganska vidlyftiga
öfverläggningar. Att drottningen skulle i enlighet med sista riksdagens
beslut tillträda regeringen med full konungslig myndighet, när hon
fylde sitt adertonde år, derom var ingen tvekan, men så mycket mera
huru hvarje stånds rättigheter dervid skulle blifva betryggade. Adeln
ville hafva sina privilegier erkända och förnyade. Hvad deraf
godvilligt blifvit eftergifvet borde återställas, gjorda förläningar stadfästas
och undantag medgifvas från skyldigheten att vid hvarje regentombyte
inom natt och år söka bekräftelse på hvarje särskild förläning. På
anmodan från rådet företog adeln nu äfven en granskning af
regeringsformen. Härtill utsågs inom ståndet ett utskott, som meddelade sig
med de öfriga stånden. Presteståndet ansåg först någon granskning
af regeringsformen ej böra ifrågakomma, men begärde sedermera af
adeln förslag å hvad som borde ändras eller tilläggas. Adeln framhöll
stadfästandet af ståndens privilegier, ett strängt iakttagande af
föreskriften om kollegiernas och åtskilliga embetsmäns
redogörelseskyldighet, förändring eller förklaring af stadgandena om utskottsriksdagar,
om arfsföljden med mera, hvilka anmärkningar framstäldes i ett till
regeringen afgifvet betänkande. Från de öfriga stånden afhördes inga
anmärkningar. Presteståndet var framför allt angeläget att få sina
privilegier bekräftade och förökade. Borgareståndet synes ej tagit
någon befattning med denna fråga, och bondeståndet åtnöjde sig att
uttrycka sin glädje öfver att drottningen skulle mottaga styrelsen, men
klagade öfver de ständigt ökade bördor, som tryckte allmogen.
Man har likväl från denna riksdag en skrift, som ifrågasätter vida
mer genomgripande förändringar i regeringsformen än de af adeln
omnämnda. Den är tydligen författad af någon det oxenstiernska
partiets ovän och det pfaltziska husets vän — man har gissat på
Gyllenhjelm eller Skytte. Det heter der, bland annat, att, »såsom man
hafver många exempel af framfarna tider, både i vårt kära fädernesland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
