Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas första regeringsår - Utskottsriksdag i Stockholm - Gåfvor och förläningar af kronogods under året 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christinas f örsta regeringsår.
361
kanslern sin plats i rådet, hvarefter han åter var den som egentligen
dikterade besluten, uppsatte instruktion huru de i freden till Sverige
afträdda områdena skulle tagas i besittning och sedermera förvaltas,
föreslog de personer som dermed borde taga befattning o. s. v.
Vi hafva förut omtalat huru han till belöning för sina stora
förtjenster och särskildt för hans verksamhet vid afslutandet af freden
med Danmark den 27 November erhöll grefvevärdigheten med
Söder-möre i sydöstra Småland, 11 socknar och 61 o hela hemman till
grefskap. Ingen hade bättre än han förtjenat dessa ynnestbevis, men
otvifvelaktigt hade han varit ännu större inför efterverlden, om han
undanbedt sig dem. Man finner ock af ett bref från honom till sonen
den 29 November att han vid flera föregående tillfällen afböjt sådana
utmärkelser, då de af drottningen varit honom erbjudna, och att så skulle
skett äfven nu, om han icke ansett sig hafva derigenom gjort sina
barn orätt. Emellertid fick det slöseri med värdigheter och
förläningar, hvartill drottningen sedermera gjorde sig skyldig, ett slags helgd
genom den andel deri som tillfallit en man .sådan som Oxenstierna,
och han kunde ej så kraftigt som eljest varit möjligt uppträda mot
ett sådant slöseri. Icke heller finnes han hafva gjort det, och då
ingen bild är så ljus att den icke äfven har en skuggsida, fans äfven
hos denne store man en sådan i hans alltför långt drifna undseende
mot den unga drottningens frikostighet, hvilken företrädesvis kom
adeln till godo, hvars fördelar på detta sätt befordrades mera än som
för landet i allmänhet var nyttigt.
Riksregistraturet vittnar ock, att redan under Christinas första
regeringsår, då Oxenstiernas inflytande ännu var öfvervägande, slöseriet
med gåfvor och förläningar af kronans jord och räntor var i full fart.
Från den 18 December 1644 till 1645 års s^ut utfärdade drottningen
170 gåfvobref å kronolägenheter eller räntor af skattehemman, samt
beviljade dessutom 166 särskilda förläningar och bekräftelse å 252 af
förmyndarestyrelsen utfärdade gåfvo-, förlänings- och köpebref. Den
långa listan å personer, som hugnades med gåfvobref, begynner med
hennes förre lärare Johannes Matthiæ, som den 18 December 1644
erhöll i gåfva 9 skattehemman och 9^2 kronohemman inom Albo
härad i Småland, hvartill den 25 Februari 1645 kommo ytterligare några
gods i Öfver-Selö socken, den 10 Mars exspektans på två gods och en
qvarn i Köpings socken, samt den 6 Augusti gåfva af en tomt å
Helgeandsholmen i Stockholm. Biskopen i Skara Jonas Magni fick två
hemman i Upland och Vestergötland, Jakob Gutræus, kyrkoherde i Sala,
ett kronohemman under skattemannarätt, en rådman Jakob Eriksson
två skattehemman, köksmästaren Didrik Meyer tre gårdar å Adelsön,
beridaren Essbjörn Mårtensson en gård i St. Ilians socken, tullnären
Lars Bengtsson två skattehemman, trumpetaren Christian Jordan två
tomter & Norrmalm, en biidsnidare, en sadelmakare, en klensmed, en
snörmakare och en klädesfärgare hvar sin tomt vid Norrström i
Stockholm samt Stockholms stad 4 tomter vid Norrström; men alla öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
