Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1647 - Öfverläggningar rörande den inre hushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1647.
109
Med anledning af tredje punkten i den kungliga propositionen
beviljade adeln samma utskylder som vid 1642 års riksdag.
Presteståndet medgaf att en knekt skulle få utskrifvas från tio
prestgårdar, men att de befrielser från utskrifning, som förut varit till—
låtna, skulle fortfarande gälla, samt beviljade för krigsfolkets underhåll
samma gärder som vid 1642 års riksdag.
Om borgare- och bondeståndets förhandlingar vid denna riksdag
saknas närmare underrättelser, men af riksdagsbeslutet, dateradt den
22 Mars 1647, finner man, att samtliga riksstånden beviljat en allmän
utskrifning för åren 1647 och 1648, att hållas på samma sätt, som vid
1642 års riksdag beslutades, nemligen att öfverallt skulle en knekt
utskrifvas från 10 prestgårdar och 10 krono- eller skattehemman samt 20
frälsehemman inom eller utom fredsmilen och sätesgårdarnes rå och
rör, hvilket sistnämnda tillägg visar, att adeln medgifvit en väsentlig
jemkning i sitt först fattade beslut. Städerna skulle uppsätta samma
antal sjöfolk till flottans bemanning, som vid 1642 års riksdag medgafs.
Till krigsfolkets underhåll beviljades, utom de vanliga utlagorna, i
stället för boskapsskatten 2 daler silfvermynt af hvarje helt krono- och
skatte- samt en daler s. m. af hvarje helt frälsehemman, dock med
undantag af sådana, som voro belägna inom sätesgårdarnes rå och rör
eller lemnade åt adelns enskilda tjenare såsom vedergällning för gjorda
tjenster. Vidare beviljades en spann god qvarntorkad råg af hvarje
helt krono- eller skatte- samt en halfspann af hvarje helt
frälsehemman, med nyssnämnda undantag. Preste- och borgarestånden beviljade
samma ersättning för boskapsskatten, som dittills varit vanlig, och
presteståndet särskildt 2 tunnor god råg af hvarje 64 hela mantal inom
församlingarna, att levereras i närmaste sjöstad, dock med rättighet för
dem, som bodde mera aflägset, att med 5 mark silfvermynt få lösa
hvarje spann råg.
Den 5 Februari, då ståndens svar å den första kungliga
propositionen lemnades, afläts till dem en ny, med begäran om deras
betänkande rörande 6 punkter: 1. om skogshushållningen; 2. om skadedjurs
utrotande och vildbråds fredande!; 3. om humlegårdars anläggande och
trädplantering; 4. om sqvaltqvarnars och andra olaga qvarnbyggnaders
utrifvande; 5. om gästnings- och skjutsningsbesväret, samt 6. om
handelns förkofran.
Bland dessa punkter var nu, såsom vid föregående riksdagar, den
om gästnings- och skjutsningsbesvärets utbytande mot en årlig skatt i
penningar den kinkigaste. Adeln höll långa öfverläggningar derom och
beslöt till slut att rådföra sig med rådet »och i synnerhet med
rikskanslern», som också å rådets vägnar med ståndet afhandlade denna
fråga.
Adelns svar afläts den 2 Mars, då ståndet förklarade sig i allt
hufvudsakligt gilla de punkter, kongl. maj:t den 20 Februari föreslagit
ständerna till införande i den nya skogsordningen, äfvensom det för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
