Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1649 - Utskrifning och bevillningar - Öfverläggningar rörande inre hushållningen m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 4oo
Christina.
råghjelpen, som borde upphöra; å presteståndets, samma beslut i
afseende å bevillningaina, hvarjemte utskrifning medgafs för ett år af en
soldat för 20 och en båtsman för 8 prestgäll; å bondeståndets, att
det samtyckte till den begärda utskrifningen, blott den anstäldes efter
gårdatalet, äfvensom till boskapsskatten och mantalspenningarna, såsom
vid 1647 års riksdag blifvit beslutadt, dock anhöll ståndet, att adelns
landtbönder måtte deri deltaga. Borgareståndets svar å den kungliga
propositionen finnes ej uppgifvet. Genom åtskilliga underhandlingar
från regeringens sida förmåddes likväl stånden, ehuru först efter
ihärdigt motstånd från adeln, att medgifva ytterligare jemkningar, så att i
riksdagsbeslutet den 20 Mars infördes, att för åren 1649 och 1650
medgafs utskrifning af en soldat för hvart tionde skatte- och
krono-samt hvart tjugonde frälsehemman, jemväl inom frihetsmilen, samt
sätesgårdarnes rå och rör, äfvensom för hvar tionde prestegård; dock
med förbehåll att de landskap och rotar, som sådant önskade, kunde
få utbyta utskrifningen mot penningar, då kommissarierne skulle af
kongl. maj:t få fullmakt att med dem öfverenskomma om en drägelig
summa; att städerna skulle till flottans bemanning uppsätta vanligt
antal sjöfolk; att utskrifningen skulle minskas, så snart freden blifvit
mera säker; att boskapsskatten skulle förbytas till två daler silfvermynt
af hvarje skatte- och krono- samt en daler af hvarje frälsehemman, och
att råghjelpen skulle upphöra.
Samma dag, som stånden besvarade den första kungliga
propositionen, afläts en ny i 16 punkter, hvilka föranledde vidlyftiga
öfverläggningar inom de särskilda stånden. Den första punkten, angående
en ny form för ett generalkonsistorium, mötte mycket motstånd både
af adeln och presteståndet. Adeln misstyckte att enligt regeringens
förslag ordförande i detta konsistorium skulle tagas bland presterskapet,
och presteståndet åter fruktade att genom detta förslags bringande till
verkställighet adeln skulle få allt för mycket inflytande på kyrkans
angelägenheter. Båda stånden önskade få frågan uppskjuten, och man
förenade sig slutligen om en anhållan, som infördes i riksdagsbeslutet,
att kongl, maj:t måtte förordna några lärda män, så väl af det
verldsliga som af det andliga ståndet, att öfverse den dittills endast
provisoriskt affattade kyrkoordningen samt deri införa de förändringar och
tillägg, som funnes nödvändiga, så att den innefattade allt, som hörde
till kyrkostyrelsen, hvilket arbete ständerna anhöllo att sedermera fä
mottaga och deröfver sig yttra. Följande året tillsattes ock en kommission
af både andliga och verldsliga ledamöter att öfverse kyrkoordningen.
Till det af regeringen i andra punkten framstälda förslag att
genom sakkunniga personer utarbeta en ny ordning för rikets samtliga
läroverk lemnade alla riksstånden sitt bifall, då detta förslag var
»föror-sakadt af ett konungsligt och högvisligt förstånd, och varda våra barn
samt alla efterkommande kongl. maj:t derför evärdeligen betackandes».
I tredje punkten hade regeringen yttrat, att, ehurn rättvisan
dittills blifvit berömligen främjad genom Sveriges lag, kunde det dock ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
