Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1649 - Öfverläggningar om Carl Gustafs erkännande såsom tronföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 4oo
Christina.
en fullt betryggande försäkran, hvarvid riksmarsken erinrade, att
hertigen nu var frånvarande, så att man ej kunde inhemta hans tanke
om saken. När det året förut varit fråga om tronföljden, hade han
sagt att det var långt dit. Drottningen kunde lefva längre än han.
Hans håg stod ock till drottningens person, och han skulle blifva föga
nöjd, om man i stället gåfve honom tronföljden.
Drottningen mente dock att hans kärlek icke var så brinnande.
En krona är en så vacker flicka, att han nog tröstar sig. Hon hade
äfven sagt honom, att det var en stor sak för en så liten furste at<
få en drottning till gemål. Det kunde vara nog att derom varit taladt.
Riksamiralen invände att drottningen likväl bestämdt lofvat
hertigen äktenskap, när det blef beviljadt att hären lemnades i hans
händer; men hon förklarade nu uttryckligen, att hon funne det omöjligt
att gifta sig. Hon hade flitigt bedt Gud att få det sinnet, men hade
aldrig kunnat få det. Derföre hade hon nu kommit på det andra
förslaget att få hertigen erkänd såsom hennes efterträdare. Sådant hade
icke skett af något hänseende till hans person, utan rikets bästa var
det enda hon sökte. En annan kunde väl regera med större förstånd,
men i vilja och håg att söka rikets bästa stode hon ingen efter. Hon
bad derföre rådet taga frågan i ytterligare öfvervägande och derefter
säga henne sin tanke, om saken borde meddelas ständerna eller
deras utskott.
Följande dagen, den 2 7 Februari, var rådet åter samladt och
drottningen ålade nu de närvarande att, hvar för sig, yttra sin
mening, om frågan rörande tronföljden borde framställas för ständerna
eller icke.
Riksråden Bengt Skytte, Seved Bååth, Erik Gyllenstierna och Thure
Sparre ansågo förslaget böra meddelas ständerna för att inhemta
deras tankar derom, men det afgörande beslutet uppskjutas till
drottningens kröning.
Riksamiralen Gyllenhielm hade gerna sett, att rådet blifvit befriadt
från att vid detta tillfälle fatta något beslut i denna vigtiga fråga, men
då drottningen redan gifvit ständernas utskott del deraf, borde den väl
äfven komma till stånden; hemstälde dock rffiheTm^ pähvad satt
och huru vidt sådant skulle ske och om man icke borde föreställa
ständernas utskott, att denna sak fordrar tid att betänka, uppmana
detsamma att taga i öfvervägande frågan om en tronföljare i händelse
af drottningens frånfälle samt försäkra dem, att denna fråga skulle på
viss utsatt tid blifva till ständerna framstäld, när hertigen kommer
tillbaka och man kan med honom öfverlägga om ett och annat rörande
detta ärende.
Alla öfriga närvarande medlemmar af rådet — riksråden Åke
Ulfsparre, Lars Kagg, Knut Posse, Erik Ryning, Åke Natt och Dag,
Matthias Soop och Gustaf Horn, samt riksskattmästaren Gabriel
Oxenstierna och riksmarsken Jakob De la Gardie — afstyrkte frågans
framställande till ständerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
